Nya EU-regler för politisk nätreklam ett steg närmare

Mot bakgrund av flera avslöjanden om hur PR-byråer och andra bedrivit tvivelaktiga politiska kampanjer på nätet – bland annat i det amerikanska presidentvalet 2016 – presenterade EU-kommissionen i slutet av 2021 ett förslag på uppstramat regelverk för politisk nätannonsering i EU.

Lagstiftarna EU-parlamentet och ministerrådet har därefter försökt enas om varsin förhandlingsposition. I går torsdag slog EU-parlamentet fast sin.

– Det finns för mycket otillbörlig inblandning i våra demokratiska processer. Som lagstiftare har vi ett ansvar att bekämpa detta, men också att se till att debatten förblir öppen och fri, sade den EU-parlamentariker som ansvarar för filen, liberalen Sandro Gozi som företräder Frankrike.

Av de närvarande svenska EU-parlamentarikerna röstade S, L, MP för medan ledamöter från M, SD och KD lade ned sina röster. Ingen från C eller V deltog.

Vill förbjuda skräddarsydd reklam

På flera punkter stärker parlamentet kommissionens ursprungliga förslag. De vill att nätannonsörer endast ska få använda personuppgifter som användare gett uttryckligt tillstånd till. Så kallade mikroriktade annonser där reklam skräddarsys för enskilda individer förbjuds helt.

EU-parlamentet vill vidare att man måste vara baserad i något medlemsland för att få finansiera  politisk reklam i unionen.

När det gäller öppenhet om vem eller vilka som ligger bakom en viss nätannons går parlamentet ett steg längre än kommissionen och föreslår att man sätter upp en databas för all politisk annonsering.

Medlemsländerna enades om sin position innan jul vilket innebär att de två lagstiftarna nu kan inleda förhandlingar om lagens slutliga utformning med mål om att ro det i hamn innan nästa EU-val 2024.