Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Nicklas Mårtensson ordförande för Funktionsrätt Sverige vill se bland annat se en skärpning av EU-lagstiftningen med avseende på tillgänglighet.

Debatt: EU kan göra mer för personer med funktionsnedsättning

Nicklas Mårtensson 23 maj 2023

Idag den 23 maj fylls Europaparlamentet med representanter från den europeiska funktionsrättsrörelsen. Den svenska delegationen har med sig tre centrala budskap: Skärp den europeiska lagstiftningen för tillgänglighet inom alla områden, ta fram en europeisk garanti för sysselsättning och kompetensutveckling för personer funktionsnedsättning och verka för en inkluderande och rättighetsbaserad återuppbyggnad av Ukraina. Det skriver Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige.

Det är det 5:e parlamentet som arrangeras för personer med funktionsnedsättning och den europeiska funktionsrättsrörelsen. Det senaste evenemanget ägde rum 2017. För dagen fungerar parlamentet som en plattform för att diskutera rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och besluta om de politiska kraven från Europas samlade funktionsrättsrörelse. Från Sverige medverkar vi med en delegation på 35 personer som representerar den samlade svenska funktionsrättsrörelsen.

Under det svenska ordförandeskapet har Funktionsrätt Sverige arbetat aktivt för ett stärkt funktionsrättsperspektiv i EU och för genomförandet av ”den europeiska strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning”.

Funktionsrätt Sverige kommer idag särskilt att betona tre huvudfrågor; fri rörlighet utan hinder för personer med funktionsnedsättning, starkare funktionsrätt inom EU och vikten av krisberedskap, exempelvis vid krig som inkluderar funktionsrättsperspektivet;

Nationella bestämmelser begränsar fri rörlighet

Nationella regler begränsar fortfarande den fria rörligheten för personer med funktionsnedsättning, särskilt när det gäller tillgång till hjälpmedel, transport och hälso- och sjukvård. Det finns exempelvis stora skillnader och oklarheter gällande regler och ansvarsfördelning för de anpassningar som studenter med funktionsnedsättning behöver för att kunna delta i olika utbytesprogram eller fritt studera på olika universitet inom unionen. 

Om grundfundamentet fri rörlighet ska omfatta alla människor inom gemenskapen, måste EU-lagstiftningen genomföras och skärpas ytterligare på flera områden, så att rättigheterna blir verklighet i vardagen. En regel borde vara att offentliga medel måste användas för inkludering, aldrig för exkludering.

En växande ojämlikhet

Både i Sverige och brett inom gemenskapen ser vi en växande ojämlikhet på flera områden, exempelvis när det gäller rätten till utbildning och tillgång till arbete. Gapet mellan personer med och utan funktionsnedsättning är nu till och med större i Sverige än för genomsnittet i EU.  Det krävs en garanti för att finansiering och stöd tillhandahålls av EU för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har lika tillgång till ordinarie utbildning, utbildning och arbetsmöjligheter som andra.

Vid sidan om de länder inom EU, där personer med funktionsnedsättning ofta bor på stora institutioner utan möjlighet till självbestämmande, inkludering eller autonomi, ser vi också både nationellt och inom EU en trend med ökad institutionalisering. Denna utveckling måste stoppas och här behövs en europeisk samsyn att agera mot segregering av personer med funktionsnedsättning.

Pandemin slog hårt mot personer med funktionsnedsättning

Erfarenheter från pandemin och kriget i Ukraina visar med all önskvärd tydlighet vikten av att organisationer för personer med funktionsnedsättning konsulteras och inkluderas i utvecklingen av krisberedskap. I skrivande stund sker extensiv internationell forskning kring situationen under pandemin och de långtgående konsekvenserna för olika grupper, bland annat för personer med funktionsnedsättning. 

Det råder ingen tvekan om att personer med funktionsnedsättning har drabbats mycket hårt, både under och efter pandemin. Det handlar om högre dödstal, om uteblivna eller uppskjutna vård- och stödinsatser och om en utbildningsskuld som särskilt omfattar barn och unga med funktionsnedsättning. 

Här krävs att strategier och strukturer finns på plats när krisen inträffar. Nödvändiga tjänster måste fungera lika för personer med funktionsnedsättning under nödsituationer, liksom tillgång till krisinformation i olika format, inklusive teckenspråkstolkar.

Återuppbyggnad av Ukraina skapar möjligheter

Liknande erfarenheter ser vi från krigets Ukraina, där personer med funktionsnedsättning drabbas mycket hårt av kriget. Vid återuppbyggandet av Ukraina skapas ett fönster av möjligheter att skapa ett mer inkluderande, tillgängligt och jämlikt samhälle och här har alla EU-länder som bidrar ett ansvar att ställa krav och formulera villkor.

I Sverige ser vi stora brister i mottagandet av flyktingar med funktionsnedsättning, där grundläggande förutsättningar för det dagliga livet som rätt till tillgängligt boende, vård och hjälpmedel inte omfattas av lagstiftningen och därmed inte beviljas. Vi ser därför behovet av att EU finansierar och säkerställer att stöd, trygghet och goda livsvillkor för alla flyktingar och asylsökande.

EU måste satsa mer

I övrigt står vi också bakom European Disability Forum, EDF:s manifest, som beslutas idag i parlamentet och som är ett budskap inför valet nästa år. Manifestet lyfter bland annat deltagandet av personer med funktionsnedsättning i EU:s politiska och offentliga liv, förverkligandet av en union med jämlikhet för personer med funktionshinder med FN:s funktionsrättskonvention som kompass och skyddet av personer med funktionsnedsättning i och utanför Europa.

Funktionsrätt Sverige vill:

  • Se en skärpning av EU-lagstiftningen med avseende på tillgänglighet på flera områden; produkter och tjänster, byggd miljö, stadsförbindelser, utbildning och inklusive offentliga tjänster.
  • Att en ny europeisk tillgänglighetsmyndighet inrättas, för genomförande av all befintlig och kommande tillgänglighetslagstiftning.
  • Se en garantiförklaring för sysselsättning och kompetens för personer med funktionsnedsättning, i linje med den framgångsrika ungdomsgarantin.
  • Att den europeiska funktionsrättsrörelsen inkluderas i planeringen av krishantering, i förberedelse- och responsinsatser för nödsituationer.
  • Stödtjänster, säkerhet och jämlikhet för alla asylsökande och flyktingar med funktionsnedsättning måste utvecklas och finansieras inom EU.
  •  Stöd en inkluderande och rättighetsbaserad återuppbyggnad av Ukraina. Ställ krav i olika biståndspaket för att säkerställa inkluderande och rättvis utveckling, där institutioner till exempel fasas ut. Situationen för personer med funktionsnedsättning och genomförandet av CRPD bör beaktas i EU:s anslutningsprocess för kandidatländer.

Nicklas Mårtensson
Ordförande Funktionsrätt Sverige
Den svenska delegationen för Europaparlamentet för personer med funktionsnedsättning genom Funktionsrätt Sverige

 


 

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret