Debatt: Miljöpartiets orimliga EU-skatter bryter svensk linje
David Lega (KD) 22 maj 2023Europaparlamentet vill se en ökning av EU:s budget och beskattningsmöjligheter. Det finns inga gränser för vad EU ska finansiera enligt federalisterna i Bryssel. Från svenskt håll finns en relativt stor enighet om en sparsam linje, men det finns ett rejält undantag: Miljöpartiet. Det skriver Europaparlamentariker David Lega (KD).
I mitten av maj antogs två kontroversiella betänkanden i Europaparlamentet. De båda utgör antitesen till den traditionella svenska sparsamma budgetlinjen. Miljöpartiet röstade ja till båda, och verkar helt ha glömt att de representerar svenska väljare och att det är svenska skattepengar det handlar om. Jag tror inte att svenskarna varken vill eller bör betala mer pengar till EU, särskilt inte i tider som dessa.
Miljöpartiet sa först ja till det betänkande som menar att på grund av EU:s dyra återhämtningsfond och dess jättedyra lånekostnader så behöver EU en större budget och nya egna medel för att finansiera denna. Sedan sa MP också ja till det betänkande som listar parlamentets önskelista i kategorin ”nya egna medel”.
Vad är då egna medel och vad är det som nu föreslagits och godkänts i parlamentet? EU:s egna budgetmedel är de pengar som EU samlar in direkt, till skillnad från de bidrag medlemsstaterna gör till EU:s budget. EU-skatter kort sagt.
Förslagen från förra veckan är troligen rekordlångt ifrån det vi kristdemokrater kallar ett lagom EU. Vi motsätter oss dessa förslag både i form och i sak.
EU ska inte ha beskattningsrätt
För det första är Kristdemokraterna principiellt emot EU-skatter och att EU ska ha beskattningsrätt. Beskattning sker av respektive medlemsstat och svenskar ska skatta till Sverige - inte till Bryssel. Det handlar bland annat om att svenska skattebetalare förtjänar att ha både inflytande över och insyn hur ens skattepengar används. Idag har varje medlemsland vetorätt i ministerrådet i budgetfrågor, vilket gör att de folkvalda representanterna måste åka hem och förklara för sina väljare varför de ska bidra med si eller så mycket till EU. Så ska det fortsätta vara. Om EU får rätt att ta ut egna medel utan att det passerar folkvalda i medlemsländerna blir avståndet till medborgarna så långt att inflytandet blir nästintill omöjligt i praktiken.
Verklighetsfrånvända skatter
För det andra är förslagen i sig både verklighetsfrånvända och orimliga i praktiken, men också rent av orättvisa. Om parlamentets och Miljöpartiets önskelista skulle bli verklighet skulle EU samla in skatter på finansiella transaktioner, skatt på kryptotillgångar och en digital avgift inom EU. Men förslagen om skatter tar inte slut där, därtill efterfrågas en EU-skatt på matsvinn och en straffavgift för löneskillnader mellan könen bland mycket annat.
Men den största snackisen har varit det som kallas för ”EU:s rättvisa gränsmekanism”. Det går i korthet ut på att företag som importerar varor till EU ska betala en avgift till EU (!) om arbetstagare i deras globala leveranskedja som är anställda utanför EU får en för låg dagslön. Varför EU ska vinna på andra människors eventuella fattigdom är minst sagt oförståeligt.
Håll i plånboken
Miljöpartiet röstade för denna hutlösa ökning av EU:s budget och befogenheter, samtidigt som Jakop Dalunde (MP) dock säger att förslagen inte har någon chans att bli verklighet inom en överskådlig framtid, i och med att skattefrågor kräver att alla medlemsstater är överens. För Miljöpartiet handlade det alltså bara om att signalera att man vill ha ännu mer skatter.
Jag anser att Europa redan har för höga skatter. Vi är i ett väldigt svårt ekonomiskt läge och det sista EU:s medborgare och företag behöver är fler skatter. Istället måste EU börja hushålla med sina resurser.
David Lega (KD)
Europaparlamentariker i budgetkontrollutskottet
----
Se Miljöpartiets replik: KD blandar ihop finansiering och beskattningsrätt