Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Peter Hellberg ordförande i Unionen uppmanar regeringen att delta i EU-samarbetet om det sociala Europas utveckling om inte annat för att skydda den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Debatt: Svårt att förstå regeringens trotsighet

Peter Hellberg 13 juni 2024

Vår arbetsmarknadsmodell har inte råd med att regeringen sätter sig på läktaren i de nu pågående diskussionerna om EU:s sociala dimension. Regeringens trotsiga hållning riskerar på ett olyckligt sätt att underminera Sveriges möjligheter att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen som alla svenska partier och parter enade står bakom. Det skriver Peter Hellberg, ordförande i Unionen.

Värnandet av den svenska modellen drivs bäst vid förhandlingsbordet. ”Det är genom att vara aktiva, pådrivande och engagerade som vi kan sätta agendan – inte genom att bara säga nej och sitta på läktaren” för att låna EU-minister Jessika Roswalls egna ord.

En olycklig missuppfattning om EU

Vi befinner oss just nu i en avgörande tid där EU ska fastställa sina politiska prioriteringar inför framtiden. Det gäller även sociala Europa, arbetsmarknadens parters roll inkluderat.   

Här finns det tyvärr en olycklig missuppfattning i svensk debatt om att EU inte får lägga sig i sociala frågor. Utvecklingen av det sociala Europa påbörjades långt innan Sverige blev medlemmar. Det har varit en del av EU-samarbetet ända sedan grundandet på femtiotalet. Medlemsstaterna har sedan dess gradvis gett EU mer makt på sociala området, så även Sverige sedan medlemskapet.

Socialt framsteg är idag en av de övergripande målsättningarna i EU:s grundlag. EU och medlemsstaterna delar också i dag på makten att reglera flera arbetsmarknadsfrågor. Det innebär att medlemsländerna bara får reglera frågor i den utsträckning som EU inte gör det. Ett exempel på detta är lönetransparensdirektivet för att säkra principen om lika lön för lika arbete, en princip som funnits ända sedan 1957.

Ett faktum

I andra frågor såsom minimilön har medlemsländerna däremot på mycket goda grunder inte gett EU rätt att lagstifta. Därför motsatte sig parterna i Sverige lagstiftning om minimilöner. Vi stödjer i dag den danska stämningen i EU-domstolen.

Men på många andra områden har EU som sagt tilldelats makt att reglera arbetsmarknaden. Oavsett vad regeringen eller någon annan i dag tycker är det hög tid att nyktert erkänna detta faktum. Endast så kan Sverige framgångsrikt förhålla sig till och påverka det sociala Europas utveckling som värnar modellen.

Svårt att förstå

Det är därför svårt att förstå varför regeringen trotsigt satt sig på läktaren under vårens diskussioner om den sociala dimensionens framtid (La Hulpe deklarationen) och varför regeringen insisterar på detta inför arbetsmarknadsministrarnas möte den 20 juni. Regeringens agerande rimmar också illa med statsrådet Roswalls egna budskap om att man måste vara konstruktiv i EU-samarbetet.

Vad värre är så riskerar Sverige, genom att ställa sig vid sidan av sociala Europa, få ett minskat inflytande och därmed sämre möjligheter att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen. Ett smart förvaltande av Sveriges begränsade förhandlingskapital kommer vara avgörande.

Med en bättre förståelse för den sociala dimensionen av EU-medlemskapet har Sverige alla förutsättningar att bli en trovärdig aktör som får gehör. På det sättet kan den svenska arbetsmarknadsmodellen, som tjänat vår konkurrenskraft, företagen och löntagarna väl, bäst försvaras.  

Det är, för att på nytt låna EU-ministerns ord, genom att vara aktiva, pådrivande och engagerade som vi kan sätta agendan – inte genom att bara säga nej och sitta på läktaren.

Peter Hellberg
Ordförande i Unionen

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret