EU-länder lovar mer militära satsningar – budgetregler ses över
BRYSSEL 4 februari 2025EU-länderna är överens om att kraftigt öka sina försvarsutgifter för att möta hoten från Ryssland. Men hur de omfattande satsningarna ska finansieras är fortfarande oklart. EU-kommissionen öppnar nu för att göra undantag i budgetreglerna för försvarsutgifter. – Extraordinära tider möjliggör extraordinära åtgärder, sade ordförande Ursula von der Leyen.
Vid måndagens informella EU-toppmöte i Bryssel stod försvarsfrågorna i centrum.
– Vi måste göra mer, bättre, starkare och snabbare. Och vi måste göra det tillsammans. Det pågående kriget i Ukraina, cyber- och hybridattacker, situationen i Mellanöstern – allt detta kräver ett starkt europeiskt förhållningssätt, sade Europeiska rådets ordförande António Costa. Han påpekade att det var första gången som EU:s ledare på ett toppmöte enbart fokuserat på försvarsfrågor.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade att Europa behöver en kraftig ökning av försvarsutgifterna som idag, enligt henne, snittar på 1,9 procent av BNP i EU-länderna.
– Under så många år har vi underinvesterat i försvaret. Det finns därför en stor brådska att öka försvarsutgifterna med stor magnitud, sade von der Leyen.
Hon presenterade tre möjliga finansieringsvägar: nationella satsningar, Europeiska investeringsbanken, EIB, och privata investerare. För att underlätta ökade nationella försvarsutgifter kommer kommissionen att undersöka möjligheterna till att göra undantag för dessa i EU:s budgetregler när man beräknar budgetunderskottens storlek.
– För extraordinära tider är det möjligt att ha extraordinära åtgärder också i stabilitets- och tillväxtpakten, och jag tror vi lever i extraordinära tider, sade von der Leyen.
Europeiska rådets ordförande António Costa pekade även på behovet av att diskutera försvarssatsningar när EU:s nästa flerårsbudget för åren 2028–2034 ska förhandlas.
Ledarna enades om att fokusera på de mest kritiska bristerna som identifierats av medlemsländerna genom Europeiska försvarsbyrån i samarbete med Nato. Costa lyfte särskilt fram luft- och missilförsvar som prioriterade områden.
– Det var ett annat mycket tydligt budskap i dag. Att stärka den europeiska försvarsindustrin måste stå i centrum för denna satsning. Vi måste producera mer av de förmågor vi behöver, och göra det snabbare, sade Costa.
EU-kommissionen kommer att presentera en vitbok – ett slags diskussionsunderlag – om det framtida europeiska försvaret i mars. Den kommer att ligga till grund för mer konkreta beslut vid EU-toppmötet i juni.
Ett annat sätt att finansiera försvarssatsningar är att EU-länderna går samman och tar gemensamma lån. Det är något som flera EU-länder förespråkar. Men Sverige är stark motståndare tillsammans med Tyskland.
– Europeiska unionen har inte perspektivet att ta gemensamma lån. Det handlar om att vi skapar mer flexibilitet för de enskilda länderna. Det är uppgiften för den närmaste tiden, sade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz efter måndagens toppmöte.
Han förespråkade istället större samordning mellan medlemsländerna när det gäller tillverkning och uppköp.
– Vi ser en stor uppsplittring bland många, många olika försvarsprojekt, helt annorlunda än i USA. Det måste ändras. Därför måste vi ändra på hur vi köper in, hur vi kan sjösätta konkreta tekniska utvecklingar och hur vi gör det möjligt att producera de stora serier som behövs för att tillverka prisvärda vapen, sade Scholz.
Redo att svara på eventuella amerikanska tullar
Mötet diskuterade även det transatlantiska partnerskapet mot bakgrund av USA:s tidigare president Donald Trumps hot om nya tullar på europeiska varor. EU-ledarna var eniga i sin hållning att unionen är redo att svara på eventuella amerikanska tullar.