Sveriges fall i korruptionsindex oroar – nu varnar experterna

Sverige har länge ansetts vara ett av världens minst korrupta länder. Men den senaste mätningen från Transparency International visar en oroande utveckling – Sveriges poäng i korruptionsindexet har sjunkit från 89 poäng år 2015 till 80 poäng 2024 på den hundragradiga skalan. Det är den lägsta nivån för Sverige sedan mätningarna började.

– Vi har under flera år pekat på den tydligt negativa utvecklingen och trenden har ännu inte brutits. Vi välkomnar därför regeringens nya och mer ambitiösa handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan - riskerna med och arbetet mot korruption är något som nu är tydligare på agendan inom offentlig sektor, sade Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, i ett uttalande på tisdagen.

Han pekar särskilt ut den organiserade brottsligheten som ett växande problem.

– En av de största riskerna för korruption i Sverige är den organiserade brottsligheten där infiltration, utpressning och annan otillåten påverkan av centrala samhällsfunktioner är återkommande inslag. Den utgör en grogrund för en alltmer sofistikerad korruption som påverkar välfärden och där även bolag utnyttjas som brottsverktyg. Välfärdsbrottslighet är många gånger i själva verket korruption, sade Åshuvud.

Offentlig upphandling särskilt utsatt
Ett annat område som pekas ut som särskilt sårbart är offentlig upphandling. Sverige saknar fortfarande en nationell upphandlingsdatabas, något som finns i exempelvis Finland.

– Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till 900 miljarder kronor per år och utgör ett särskilt riskområde för korruption. Inrättandet av en nationell upphandlingsdatabas behöver därför prioriteras, sade Ulrik Åshuvud.

Negativ trend i Europa
Sverige är inte ensamt om att uppvisa en negativ trend. Genomsnittspoängen för EU-länderna har sjunkit för tredje året i rad och ligger nu på 62 poäng. Också Europa som helhet nådde i fjol sin lägsta snittpoäng för graden av upplevd korruption. Stora ekonomier som Tyskland (75) och Frankrike (67) tappar, och även traditionellt starka länder som Norge (81) noterar sina lägsta resultat någonsin.

Oroande utveckling i Italien och Slovakien
Särskilt oroande är utvecklingen i Italien och Slovakien. I det högerpopulistiskt styrda Italien (54) har flera förändringar i landets antikorruptionsarbete lett till försämringar, enligt Transparency International. Bland annat har man luckrat upp lagarna som ska förhindra otillbörlig påverkan och gjort det svårare att straffa tjänstemän som missbrukar sin ställning. Det har också blivit svårare att granska hur landet använder EU:s återhämtningsstöd.

I i det vänster-högerpopulistiskt styrda Slovakien (49) har läget försämrats kraftigt under det senaste året. Regeringen har lagt ned både den särskilda åklagarmyndighet och den polisenhet som arbetade mot korruption. Straffen för korruptionsbrott har blivit mildare och tiden man kan åtalas för korruptionsbrott har kortats. Regeringen har också försvagat oberoendet hos medier och andra granskande institutioner, något som lett till protester från allmänheten.

Danmark toppar listan över de minst korrupta länderna, både i Europa och världen, med sina 90 poäng följt av Finland (88). EU:s mest korrupta land 2024 enligt indexet var det högerpopulistiskt styrda Ungern på 41 poäng. I botten av Europa återfinns diktaturerna Ryssland och Azerbajdzjan (se grafik nedan).

Ljusglimtar finns
Trots den övervägande negativa utvecklingen i Europa finns det några ljuspunkter. Estland (76) utmärker sig positivt genom sitt arbete med att öka transparensen i offentlig upphandling. Landet har utvecklat ett centraliserat e-upphandlingsregister som gör det möjligt för både civilsamhället och allmänheten att granska offentliga affärer. Även Litauen (63) visar på framsteg genom att ha infört nya krav på öppen redovisning av lobbyverksamhet, vilket har ökat transparensen och ansvarsutkrävandet i offentligt beslutsfattande.

Albanien är ett annat exempel på positiv utveckling, där landet förbättrat sin poäng från 33 år 2012 till 42 i årets mätning, vilket visar att långsiktigt antikorruptionsarbete kan ge resultat.

Klimatarbetet hotas och demokrati undermineras
Rapporten varnar för att korruptionen riskerar att allvarligt försvåra arbetet med att hantera klimatkrisen. Bristande transparens och ansvarsutkrävande ökar risken för att klimatmedel missbrukas eller förskingras. Dessutom påverkar korruptionen miljöskyddet negativt genom försvagad tillsyn och bristande efterlevnad av miljölagar.

När korruptionen växer i omfattning och komplexitet undermineras de demokratiska institutionerna, enligt rapporten. Rättssystemet försvagas, tillsynsmyndigheter tappar sin självständighet och mediers möjlighet till granskning begränsas. I flera europeiska länder ser man också hur regeringar aktivt försvagar eller politiserar antikorruptionsarbetet och tillåter en urholkning av rättsstaten. Ungern, som under Viktor Orbáns 15-åriga styre tappat hela 14 poäng i indexet, lyfts fram som ett varnande exempel.