Rapport: Statlig kontroll och hot mot journalister minskar pressfriheten i EU

Rapporten, som offentliggjordes i dag tisdag, kartlägger läget för pressfriheten i 21 EU-länder och visar att de negativa trenderna som observerats de senaste åren fortsätter, trots nya EU-lagar som europeiska mediefrihetslagen som ska skydda mediernas oberoende.

Övervakning och hot mot journalisters säkerhet
Journalister fortsätter att vara sårbara för hat och fysiska attacker, särskilt vid demonstrationer relaterade till Israel-Palestina-konflikten. I Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern och Spanien har polisen själv varit ansvarig för våldsamma attacker mot journalister vid protester.

Rapporten visar också att kvinnliga journalister utsätts för en oproportionerligt stor andel av trakasserier och hot. Detta var särskilt märkbart i Bulgarien, Italien, Slovakien och Sverige under 2024.

– Mediefrihet och pluralism är i djup kris i EU. Trots några framsteg under 2024 fortsätter de negativa trender vi sett tidigare år i de flesta länder. Det är ingen överraskning. Regeringars försök att försvaga rättsstat och demokratiska institutioner börjar nästan alltid med att försöka kontrollera landets medielandskap, sade Jonathan Day, huvudredaktör för rapporten och sakkunnig vid Civil Liberties Union for Europe som samlar 23 människorättsorganisationer.

Användningen av spionprogram mot journalister fortsätter att vara ett problem i flera europeiska länder, särskilt för journalister i exil från Ryssland eller Belarus.

Statlig inblandning i medierna
Enligt rapporten fortsatte regeringar under 2024 att utöva inflytande över medierna genom otransparent fördelning av statliga reklampengar. Regeringsvänliga medier gynnas i länder som Bulgarien, Kroatien, Grekland, Ungern, Malta, Slovenien och Spanien.

Regeringar lägger sig också i hur public service-medier styrs. I Ungern fungerar public service fortfarande som en förlängning av regeringens kommunikationsavdelning, medan lagändringar i Slovakien har avskaffat alla återstående skyddsmekanismer som säkerställde deras oberoende.

Mediepluralism under press
Medieägandet är starkt koncentrerat i flera länder, vilket begränsar mångfalden av medieröster. Rapporten pekar särskilt ut Kroatien, Frankrike, Ungern, Malta, Nederländerna, Slovenien, Spanien och Sverige.

I Sverige ägs en betydande andel av medierna av några få stora företag som Bonnierkoncernen och Schibsted. Bonnier äger cirka 43 procent av alla prenumerationsbaserade flerdagstidningar, vilket gör dem till den största aktören på marknaden. Schibsted är också en stor aktör som direkt äger 13 tidningar, inklusive Aftonbladet och Svenska Dagbladet.

Denna ägarkoncentration kan leda till en likriktning av nyhetsinnehåll och perspektiv, vilket potentiellt begränsar mångfalden av åsikter som är tillgängliga för allmänheten.

Rättsliga trakasserier mot journalister
Strategiska stämningar mot offentligt deltagande (SLAPP) – rättsprocesser som missbrukas för att tysta kritiska röster – fortsätter att vara ett utbrett hot mot journalister i medlemsländer som Belgien, Bulgarien, Kroatien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Litauen, Nederländerna, Slovakien och Slovenien.

I Slovakien har till och med premiärministern själv initierat ett SLAPP-fall mot en journalist. Trots att EU antog ett anti-SLAPP-direktiv 2024 har hittills endast Malta införlivat det i nationell lagstiftning, tidsfristen för detta går dock ut  först den 7 maj 2026.

Tillgång till information
Offentliganställda hindrar journalisters arbete genom att motsätta sig eller vägra lämna ut information efter begäran. Detta var särskilt tydligt i Bulgarien, Tyskland, Grekland, Malta, Nederländerna och Spanien under 2024.

– Rapportens slutsatser bör sätta EU-kommissionen i högsta beredskap: hur framgångsrikt denna lag genomdrivs kan vara avgörande för mediefriheten i vissa medlemsstater, sade Day med hänvisning till europeiska mediefrihetslagen som träder i kraft fullt ut i augusti i år.

Svenska situationen
I Sverige är förtroendet för medierna jämförelsevis högt, särskilt för public service-medier som SVT och Sveriges Radio där över 70 procent av befolkningen uttrycker förtroende, jämfört med betydligt lägre nivåer för privata medier.

Trots det har Sverige upplevt en kraftig ökning av polarisering och hot mot journalister. En studie visade att närmare 30 procent av Sveriges journalister har utsatts för hot och omkring 70 procent har fått nedsättande kommentarer. Detta är särskilt vanligt bland kvinnliga journalister där två av tre har utsatts för hatiska kommentarer.

En undersökning av Svenska Journalistförbundet visade att hela 39 procent av journalisterna uppgav att de utövar någon form av självcensur för att undvika näthat och hot, och 48 procent uppgav att de hade anpassat sin rapportering av samma skäl.

Framtidsutsikter
Rapporten varnar för att flera medlemsländer inte är redo – eller ovilliga – att genomföra europeiska mediefrihetslagen fullt ut när den träder i kraft i augusti. Detta gäller särskilt länder som Ungern och Slovakien där medierna redan är under stark politisk kontroll.

Liberties uppmanar EU-kommissionen att noggrant övervaka genomförandet av lagen och inleda överträdelseförfaranden mot medlemsländer som inte följer den. Organisationen efterlyser också ökat ekonomiskt stöd till oberoende medier och civilsamhällesorganisationer som är viktiga för mediefrihet och mångfald.