EU-marknaden renoveras: "Förskräckliga" handelshinder ska bort

EU-kommissionen presenterade på onsdagen en strategi och ett nytt lagpaket för att förenkla och stärka den inre marknaden. Förslagen ska minska byråkratin, underlätta för små och medelstora företag och skapa bättre förutsättningar för tillväxt och jobb genom att bland annat ta bort tio "förskräckliga" handelshinder.

EU-kommissionen vill göra det enklare och billigare för företag att verka inom EU:s inre marknad. Med det fjärde så kallade omnibuspaketet och en ny strategi för inre marknaden föreslås en rad åtgärder för att kapa byråkratin, digitalisera processer och ge små och medelstora företag bättre möjligheter att växa.

Kommissionen räknar med att de nya förslagen kan minska företagens administrativa kostnader med 400 miljoner euro per år utöver de 8 miljarder euro som redan sparats genom tidigare förenklingsinsatser. Målet är att minska den totala så kallade administrativa bördan med 25 procent och med 35 procent för små och medelstora företag innan mandatperioden är slut 2029.

– Den inre marknaden är uppenbart det bästa skyddet för Europas ekonomi, sade EU-kommissionär Stéphane Séjourné vid presentationen av förslagen. Han betonade att en mer sammanlänkad inre marknad är avgörande för att möta ekonomiska och geopolitiska utmaningar.

Tio "förskräckliga" handelshinder
Den nya strategin för inre marknaden fokuserar på att ta bort de tio mest skadliga hindren för handel och investeringar inom EU, vad man kallar de ”förskräckliga tio”. Det handlar bland annat om komplicerade regler för att starta och driva företag, brist på gemensamma standarder, fragmenterade regler för förpackningar och märkning, samt svårigheter att få yrkeskvalifikationer erkända mellan medlemsländer.

–  Vi fokuserar vår insats på de 10 viktigaste hindren. Vi ger konkreta svar på dem, sade Stéphane Séjourné. Han lyfte särskilt fram behovet av att harmonisera regler för märkning och återvinning och att förenkla etableringen av företag i flera länder genom ett nytt, frivilligt ”28:e ordning” för bolagsbildning.

Ny kategori för mellanstora företag
Ett centralt inslag i paketet är införandet av en ny definition för "små börsnoterade företag" – företag med mellan 250 och 750 anställda och antingen upp till 150 miljoner euro i omsättning eller upp till 129 miljoner euro i totala tillgångar.

Denna nya kategori, som omfattar cirka 38 000 företag i EU, kommer att få tillgång till vissa förmåner som tidigare varit reserverade för små och medelstora företag. Syftet är att undvika den så kallade "tröskeleffekten" där företag som växer över 250 anställda plötsligt möter betydligt mer omfattande regelkrav.

– Dessa företag är ofta våra mest innovativa och dynamiska, men också de mest sårbara när de växer. Idag hämmas de ibland av orättvisa administrativa trösklar. Imorgon kommer de att dra nytta av en skräddarsydd behandling, sade Séjourné.

Förenklingspaket ska minska administrativa kostnader
Tillsammans med strategin presenterade kommissionen sitt fjärde "förenklingspaket" som siktar på att minska företagens administrativa kostnader med 400 miljoner euro årligen. Paketet omfattar ändringar i åtta befintliga EU-lagar såsom dataskyddsförordningen (GDPR),

För GDPR kommer små och medelstora företag och organisationer med färre än 750 anställda endast behöva föra register över "högriskbehandling" av personuppgifter vilket beräknas spara 66 miljoner euro per år.

Andra förenklingar inkluderar en övergång från pappersbaserade till digitala förfaranden. Företag kommer att kunna lämna in och distribuera information digitalt snarare än på papper vilket förenklar efterlevnaden av EU:s produktlagstiftning.

Lättare att sälja tjänster över gränserna och slut på ojämlika priser
EU-kommissionen vill göra det enklare för företag att sälja tjänster över landgränserna. Till skillnad från varuhandeln har tjänstemarknaden förblivit uppdelad mellan EU-länderna. Två konkreta åtgärder är en ny bygglag som gör det enklare för byggföretag att ta uppdrag i andra EU-länder och moderniserade regler för post- och paketleveranser så att näthandeln fungerar bättre över gränserna.

Kommissionen vill också stoppa så kallade "territoriella utbudsrestriktioner" som innebär att leverantörer eller tillverkare begränsar vilka produkter som får säljas eller levereras till olika geografiska områden eller länder inom EU. Det kan till exempel handla om att ett företag bara tillåter vissa återförsäljare att sälja deras varor i ett visst land, eller att samma produkt säljs till olika priser beroende på vilket EU-land kunden befinner sig i.

Politiska reaktioner: stöd, kritik och farhågor
Förslagen har fått ett blandat mottagande i Europaparlamentet. Kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen välkomnar initiativet och ser det som ett viktigt steg för att stärka Europas ekonomi.

– Vi behöver snabba åtgärder för att stärka ryggraden i Europas ekonomi, sade Tomas Tobé (M) i ett uttalande för EPP.

Samtidigt är den gröna gruppen kritisk till att skapa en ny företagskategori och menar att det riskerar att urholka sociala och miljömässiga krav.

– Många av de så kallade förenklingarna innebär i praktiken att redan införda skyldigheter skjuts upp eller tas bort, sade Bas Eickhout, gruppledare för de gröna.

Socialdemokratiska S&D-gruppen uttrycker oro för att arbetstagares och konsumenters rättigheter kan komma i kläm när regler förenklas.

– Att skydda arbetstagares rättigheter kan inte ses som en byråkratisk övning, sade Gaby Bischoff, vice ordförande för S&D.

Liberala RE-gruppen välkomnar däremot lättnaderna för små och medelstora företag och ser det som ett viktigt steg för att ge företag utrymme att växa och investera.

Fortsatt reformarbete väntar
Kommissionen aviserar att fler förenklingspaket är på väg, bland annat för försvarssektorn, kemikalieindustrin och digitalisering. Målet är att steg för steg skapa en enklare, mer integrerad och konkurrenskraftig inre marknad – men också att säkerställa att förenklingar inte sker på bekostnad av sociala och miljömässiga standarder.