Pro-europeiska krafter segrade i valtrippel

Rumäniens nästa president blir den EU-vänlige matematikern och oberoende kandidaten Nicușor Dan som i en vändning besegrade den högerextreme kandidaten George Simion med 54 mot 46 procent av rösterna i söndagens avgörande omgång. Samtidigt fick Polens liberale kandidat Rafał Trzaskowski en knapp ledning i första omgången av presidentvalet, medan Portugals sittande center-högerregering vann ett nyval men utan att nå majoritet.

Matematikern som överraskade
I Rumänien blev borgmästaren i Bukarest, Nicușor Dan, överraskande landets nya president efter att ha vänt ett betydande underläge från första valomgången där han endast fick omkring 21 procent mot George Simions 41 procent. Med närmare 65 procents valdeltagande – det högsta sedan 1996 – röstade många rumäner såg mot vad man såg som ett hot mot landets förankring i EU och Nato.

Simion, som under sin kampanj uttryckligen inspirerats av USA:s högerpopulistiska president Donald Trump och lovat stoppa militärt stöd till Ukraina, vägrade initialt acceptera resultatet och utropade sig själv till segrare på sociala medier. Några timmar senare erkände han dock nederlaget.

– Jag vill gratulera min motståndare, Nicușor Dan. Han har vunnit valet och det var det rumänska folkets vilja, sade Simion, enligt Politico.

I Rumänien har presidenten viktiga befogenheter och företräder landet på EU-toppmöten.

Valet var en nytagning av ett tidigare presidentval från hösten 2024 som ogiltigförklarades efter anklagelser om rysk påverkan. Rumäniens regering hävdade även denna gång att Ryssland försökt påverka valutgången.

"Under Rumäniens pågående presidentval ser vi återigen tecknen på rysk inblandning", skrev en talesperson för Rumäniens utrikesdepartement på X, enligt SVT Nyheter.

Dan vände stort underläge – flera faktorer bakom överraskningen
Flera faktorer förklarar hur Nicușor Dan kunde vända ett underläge på 20 procentenheter från första omgången. Det mesta pekar på att det rekordhöga valdeltagandet på 65 procent (jämfört med 53 procent i första omgången) var avgörande.

Enligt Financial Times gick rumäner till valurnorna för att förhindra vad många såg som ett hot mot landets pro-västliga orientering med stöd för EU, Nato och Ukraina. Väljare som stödde utslagna kandidater från första omgången rapporteras ha stärkt sitt stöd för Dan för att stoppa Simion.

Ett betydande element var stödet från Rumäniens etniska ungrare som enligt analytikern Milan Nič "röstade massivt mot den nationalistiska kandidaten som stöddes av [Ungerns premiärminister] Viktor Orbán," rapporterar Politico. Orbán själv stödde George Simion.

Reuters rapporterar att Dan gjorde en sista-minuten-spurt till toppen under de senaste dagarna byggd på löften om att bekämpa korruption och hålla landet "stadigt inom det europeiska huvudfåran." Politico noterar också att Simion begick kampanjmisstag, bland annat genom att spendera större delen av den sista kampanjveckan på turné i Europa snarare än i Rumänien.

Nicușor Dans akademiska, lågmälda stil verkar också ha attraherat väljare som var oroade över George Simions mer högljudda nationalism och möjliga kopplingar till Ryssland, skriver Reuters.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen välkomnade söndagens rumänska valresultat.

"Det rumäniska folket har man ur huse gått till valurnorna. De har valt löftet om ett öppet, välmående Rumänien i ett starkt Europa", twittrade Ursula von der Leyen på X.

För Ukraina, som är beroende av EU:s fortsatta stöd mot Rysslands aggression, var valen positiva signaler om fortsatt uppbackning. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gratulerade Dan till hans "historiska seger".

– För Ukraina – som granne och vän – är det viktigt att ha Rumänien som en pålitlig partner, sade Zelenskyj, enligt Politico.

Enligt Mujtaba Rahman, Europaansvarig vid konsultfirman Eurasia Group, visade särskilt det rumänska valet på en motreaktion mot politiker som inspirerats av Donald Trumps populistiska Make America Great Again-rörelse.

– Detta är ett verkligt starkt resultat för den pro-europeiska kandidaten. Det är ytterligare ett exempel på den positiva Trump-effekten på europeiska valrörelser, där oron för att den politiska inriktningen [Trumps MAGA-rörelse] har mobiliserat väljare, sade Rahman, enligt Reuters.

Polsk nagelbitare
I Polen blev söndagens presidentval en betydligt jämnare uppgörelse än väntat. Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski från premiärminister Donald Tusks liberalkonservativa regeringsparti Medborgarplattformen (PO) fick 31,4 procent av rösterna, medan den nationalkonservative kandidaten Karol Nawrocki med stöd från oppositionspartiet Lag och rättvisa (PiS) landade på 29,5 procent.

De två går nu vidare till en avgörande andra omgång den 1 juni. Utgången av den omgången kan bli avgörande för Polens förhållande till EU och landets reformagenda efter åtta år av PiS-styre som kännetecknades av demokratisk tillbakagång och spända relationer med Bryssel, skriver tankesmedjan ECFR.

Oroande för liberala krafter är att högerextrema kandidater som Sławomir Mentzen och Grzegorz Braun tillsammans fick cirka 21 procent av rösterna. Karol Nawrocki, som träffade USA:s president Donald Trump i Vita huset tidigare i maj, vände sig direkt till Mentzens väljare i sitt tal efter valet.

– Jag vill tala till en av kandidaterna, Sławomir Mentzen. Det är dags att rädda Polen. Vi vill båda ha ett suveränt, starkt, rikt och säkert Polen, sade Nawrocki enligt Politico.

En seger för Rafał Trzaskowski skulle sannolikt undanröja det politiska dödläge som uppstått sedan Tusk blev premiärminister i december 2023. Den nuvarande presidenten Andrzej Duda, från PiS-partiet, har använt sin vetorätt för att blockera regeringens reformer, särskilt inom rättsväsendet, skriver Euractiv.

En Opinia24-undersökning efter första valomgången ger Rafał Trzaskowski en knapp ledning med 46 mot 44 procent inför den avgörande rundan den 1 juni, med 10 procent osäkra väljare, uppger Reuters. Avgörande blir vem som kan vinna stöd från de utslagna kandidaternas väljare, särskilt de 21 procent som röstade på högerextrema kandidater. Karol Nawrocki har uttryckligen vädjat till Sławomir Mentzens väljarskara, medan Trzaskowski måste mobilisera progressiva väljare.

Enligt Stanley Bill, professor i polska studier vid Cambridgeuniversitet, betyder det starka stödet för nationalistiska och högerextrema partier att resultatet var "en besvikelse för Trzaskowskis läger och ger vind i seglen för Nawrocki," rapporterar Reuters.

"Nu börjar spelet om allt. En hård kamp om varje röst. Dessa två veckor kommer att avgöra vårt lands framtid," skrev premiärminister Donald Tusk på X efter första valomgången.

Portugals politiska pussel
I Portugal vann premiärminister Luís Montenegros mittenhögerinriktade Demokratiska alliansen (AD) söndagens nyval med 32,1 procent av rösterna, vilket ger 86 platser i parlamentet – långt från de 116 som krävs för majoritet i det portugisiska parlamentet, rapporterar Reuters.

Högerextrema Chega fick 22,6 procent och 58 mandat, exakt lika många som det tidigare dominerande Socialistpartiet (PS) vars ledare Pedro Nuno Santos avgick efter partiets sämsta valresultat sedan 1987, enligt Politico.

– I dag kan vi med tillförsikt meddela att tvåpartisystemet i Portugal har nått sitt slut, sade Chegas ledare André Ventura, enligt Financial Times.

För Montenegro, som tvingades utlysa nyval efter en förlorad förtroendeomröstning i mars, väntar nu svåra regeringsförhandlingar. Han har kategoriskt uteslutit samarbete med Chega vilket betyder att han antingen måste få implicit stöd från Socialistpartiet eller bilda en ytterst instabil minoritetsregering, skriver Euractiv.

– De portugisiska väljarna vill inte ha fler nyval, de vill ha en fyraårig mandatperiod, sade Montenegro i sitt segertal, enligt Reuters.