Supervalhelg i Europa: Polen, Rumänien och Portugal

På söndag avgörs maktbalansen i tre medlemsländer när Polen, Rumänien och Portugal genomför val som kan komma att förstärka de högerpopulistiska krafterna i unionen.

Rumäniens presidentval står i centrum och i den andra och avgörande valomgången möter högernationalistiske George Simion, som fick 41 procent av rösterna i första omgången, den EU-vänlige matematikprofessorn och Bukarests borgmästare, mittenpolitikern Nicușor Dan, som fick 21 procent.

– Valet är inte bara om Rumäniens president, utan om hela landets riktning och styre under de kommande åren, sade Siegfried Mureșan, vice ordförande för EPP-gruppen i Europaparlamentet och rumänsk EU-parlamentariker, till nyhetsbyrån Reuters.

Efter den första valomgången kollapsade den rumänska regeringen när premiärminister Marcel Ciolacu avgick vilket fördjupat landets politiska och ekonomiska osäkerhet. Landets valuta har fallit kraftigt och statsbudgeten visar EU:s största underskott.

Simion, 38, som bär "Make America Great Again"-kepsar, förespråkar en socialt konservativ agenda och vill stoppa militärt stöd till Ukraina. Den tidigare fotbollshuliganen har rest runt i Europa för att visa upp sina internationella kontakter, bland annat i Polen och Italien där han träffat högerkonservativa ledare.

– Valet är i praktiken avgjort. Det enda vi behöver är fria och rättvisa val, att alla institutioner agerar på ett normalt, korrekt sätt, och vi kommer att vinna när den sista rösten har räknats. Jag har en ganska optimistisk syn på slutresultatet, jag tror det blir en jordskredsseger, sade Simion under ett besök i Bryssel i går torsdag enligt Politico.

Men opinionsundersökningar visar att loppet har jämnats ut. Nicușor Dan, 55, har vunnit mark bland väljare som söker en pro-västlig kandidat. En nyligen publicerad undersökning från AtlasIntel placerade de två kandidaterna på 48 procent vardera, medan en annan mätning för första gången gav Dan ett litet övertag med 52 procent mot Simions 48 procent.

– Rumänien har inte råd med ett äventyr just nu. Rumänien har inte råd att tala mot utländska investerare och säga att vi bara kommer att acceptera dem vi vill ha, sade Dan under en nyligen genomförd debatt enligt Reuters.

Inför den första valomgången underskattades dock stödet för George Simion i opinionsundersökningarna tydligt jämfört med det faktiska valresultatet. En betydande andel av de rumänska väljarna bor utomlands och i första valomgången röstade nästan en miljon i diasporan där omkring 60 procent stödde Simion vilket kan bli avgörande för utgången i den andra omgången.

Polen: Demokratiska reformer på spel
I Polen går väljarna till presidentval för första gången sedan premiärminister Donald Tusks koalition segrade i parlamentsvalet förra året vilket avslutade åtta års styre av det nationalkonservativa Lag och rättvisa-partier. Valet blir avgörande för Tusks ambitioner att genomföra demokratiska reformer eftersom presidenten kan lägga veto mot nya lagar.

Warszawas liberale borgmästare Rafał Trzaskowski leder opinionsundersökningarna med omkring 32 procent och representerar Tusks liberalkonservativa Medborgarplattform. Hans huvudmotståndare är den nationalkonservative historikern Karol Nawrocki, 42, som stöds av PiS och ligger på omkring 25 procent i mätningarna. Den tredje kandidaten, högerradikale Sławomir Mentzen, 38, från Konfederacja, noteras för omkring 13 procent.

– Insatserna i detta val är lika höga som de var [i parlamentsvalet 2023] den 15 oktober. Så jag hoppas på mobilisering... Det är svårt att regera tillsammans med en fientlig president, med alla dessa veton, sade Tusk i förra månaden, uppger Reuters.

Trzaskowski har profilerat sig som en brobyggare mellan stad och landsbygd och har försökt vinna konservativa väljare genom att tona ned liberala profilfrågor, enligt Polenanalytikern Aleks Szczerbiak.

Om Trzaskowski vinner väntas Polen “börja röra sig bort från Central- och Östeuropa och närma sig länder som Frankrike och Tyskland genom Weimartriangeln”, sade analytikern Andrzej Bobiński till Politico. Polens utrikespolitiska hållning kan därmed alltmer likna de baltiska och nordiska ländernas.

Nawrocki har skadats politiskt av en lägenhetsskandal där han anklagas för att ha förvärvat en bostad från en äldre pensionär och sedan inte tagit hand om mannen som utlovat. Skandalen briserade när Karol Nawrocki just hade börjat vinna mark mot Rafał Trzaskowski.

Presidentrollen i Polen innebär begränsad verkställande makt men har vetorätt mot lagstiftning. Den nuvarande presidenten Andrzej Duda har regelbundet blockerat lagförslag från Tusk-regeringen. Om Trzaskowski vinner har han lovat att samarbeta med regeringen för att återställa rättsstatens principer, medan Nawrocki försöker positionera sig som en stoppkloss mot vad han kallar "Tusks radikala reformer".

Söndagens val är den första omgången där de två populäraste kandidaterna – såvida ingendera får minst 50 procent av rösterna – går vidare till en andra och avgörande omgång den 1 juni.

Portugal: Stabilitet efterlyses
Portugal går till parlamentsval för tredje gången på tre år efter att premiärminister Luís Montenegros högermittenregering kollapsade till följd av en förtroendeomröstning. Frågan gällde anklagelser om intressekonflikter i samband med premiärministerns familjebolag Spinumviva, ett företag inom dataskydd med kunder som innehar statliga kontrakt.

– Folk är verkligen inte så intresserade av frågan. De är trötta, sade José Tomaz Castello Branco, professor i statsvetenskap vid Lissabons katolska universitet, till Reuters.

För många portugiser är förväntningarna på söndagens val enkla: en regering som kan navigera genom de utmaningar som global handelsspänning och annan geopolitik skapar och ett slut på den ständigt pågående valcykeln.

Opinionsundersökningar visar att Luís Montenegros mittenhögerpolitiska Demokratiska Allians (AD) leder med omkring 32–33 procent, följt av Socialistpartiet (PS) på 26–27 procent och det högerextrema Chega-partiet på 17-18 procent.

Premiärminister Luís Montenegro väntas återigen missa en majoritet, vilket pekar mot fortsatt politisk instabilitet. Montenegro har uteslutit samarbete med Chega och signalerat att han avser fortsätta styra i minoritet. Portugals politiska system har hittills lyckats isolera ytterhögern.

Det finns en risk för fortsatt politisk instabilitet och politiskt dödläge då inget parti ser ut att kunna bilda en stabil majoritet. Enligt statsvetaren Castello Branco kan det dröja innan en ny regering kan bildas och ytterligare ett nyval kan inte hållas förrän tidigast 2026.

Europeiska konsekvenser
Analytiker menar att även om de högerpopulistiska krafterna kan göra betydande framsteg i söndagens val, kommer maktbalansen i Europeiska rådet sannolikt att förbli stabil. I Rumänien förväntas Simion, om han vinner, tona ner sin EU-kritiska retorik i maktposition, liknande Italiens premiärminister Giorgia Melonis strategi.

– Som ett sårbart land med allvarliga underskott har Rumänien inte råd att bråka med Bryssel, sade analytikern Radu Magdin till Euractiv. – Om Simion väljs måste han förhandla smart, inte kraftfullt.

Ukrainakonflikten utgör en skiljelinje mellan kandidaterna i både Polen och Rumänien. I Polen har samtliga huvudkandidater lovat fortsatt militärt stöd till Kiev, men med olika betoning. Karol Nawrocki och Sławomir Mentzen motsätter sig Ukrainas Natomedlemskap och hävdar att Polens säkerhetsintressen ligger i Washington, medan Trzaskowski förespråkar en större roll för EU i konflikten, rapporterar Reuters.

I Rumänien står kontrasten ännu skarpare. Nicușor Dan har beskrivit Rumäniens utrikespolitiska inriktning som "den viktigaste frågan i detta val" och betonat att Rumäniens stöd till Ukraina är avgörande för landets egen säkerhet mot ett växande ryskt hot, enligt Financial Times. Samtidigt är Simion "stark motståndare till fortsatt stöd till Ukraina", vilket enligt Euractiv riskerar att dra in Rumänien i EU:s växande populistiska läger.

För Polens del, även om den konservativa kandidaten Nawrocki ideologiskt står närmare Ungerns Viktor Orbán och Slovakiens Robert Fico, kommer landets pro-europeiska hållning att fortsätta dominera i rådet eftersom utrikespolitiken konstitutionellt är regeringens ansvar, inte presidentens, skriver Euractiv.

Portugal väntas förbli "fast förankrat" i det pro-europeiska mittfåran, enligt forskaren Marina Costa Lobo, direktör för Institutet för samhällsvetenskap vid Lissabons universitet. Hon bedömer att center-höger och socialister sannolikt kommer att finna gemensam grund på EU-nivå, särskilt i försvars- och säkerhetsfrågor, även om Chega motsätter sig djupare EU-försvarssamarbete till förmån för nationell suveränitet.