EU avvärjer USA:s handelskrig – priset en tull på 15 procent

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump nådde på söndagskvällen en överenskommelse efter Trumps återkommande hot om nya tullar mot EU. Den innebär att det transatlantiska handelskrig, inlett av Trump, som hotat att destabilisera världsekonomin för tillfället är avblåst.

Priset för EU är en ny, bred amerikansk importtull på 15 procent. I utbyte har unionen gjort långtgående utfästelser om att köpa amerikansk energi för 750 miljarder dollar under de kommande tre åren. Dessutom förväntas europeiska företag göra nya investeringar i USA för 600 miljarder dollar.

– Dagens avtal skapar säkerhet i osäkra tider. Det levererar stabilitet och förutsägbarhet, för medborgare och företag på båda sidor av Atlanten, sade en lättad Ursula von der Leyen efter mötet.

EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič, som lett de tekniska förhandlingarna, underströk allvaret i situationen.

– Vår transatlantiska handel, med ett värde på 1,7 biljoner dollar, understryker precis hur mycket som stod på spel, sade han under en presskonferens i Bryssel på måndagen.

Alternativet, ett fullskaligt handelskrig med tullar över 30 procent, hade enligt kommissionen i praktiken stoppat handeln och satt nära fem miljoner europeiska jobb i farozonen. Från svenskt håll är mottagandet svalt.

– Det här avtalet gör ingen rikare, men är kanske det minst dåliga alternativet, sade utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i en kommentar till TT.

Detaljerna i uppgörelsen
Den nya tullen på 15 procent beskrivs som ett tak och är "all-inclusive", vilket innebär att den ersätter tidigare tullar och inte kan staplas på andra avgifter. Detta ger en viktig förutsägbarhet för europeiska exportföretag.

För den europeiska bilindustrin, som tidigare hotats av tullar på 27,5 procent, innebär avtalet en sänkning till 15 procent. Även läkemedel och halvledare, som i dagsläget har nolltull men där USA har pågående utredningar om nya tullar, kommer att omfattas av 15-procentsstaket. Runt 70 procent av de alla varor EU-länderna exporterar till USA omfattas till ett värde av 780 miljarder euro.

För stål och aluminium, där USA redan infört strafftullar på 50 procent, kvarstår den höga nivån tills vidare. Parterna har dock enats om att förhandla fram ett system med tullkvoter baserade på historiska handelsflöden. Inom dessa kvoter ska lägre tullar gälla. Syftet är att skapa vad Maroš Šefčovič kallar en "metallallians" för att gemensamt möta den globala överkapaciteten, främst från Kina.

EU har å sin sida gått med på att sänka eller ta bort tullar på en rad amerikanska produkter, bland annat vissa jordbruksvaror som nötter och djurmat, samt vissa maskiner och kemikalier. Detta är dock inte en generell sänkning, utan gäller specifikt för USA som en del av den bilaterala uppgörelsen.

Energi och AI som motprestation
EU:s massiva åtaganden att köpa energi och stimulera investeringar var avgörande för att få Trump att backa från de högsta tullhoten. De 750 miljarder dollarna i energiköp är fördelade på 250 miljarder per år och omfattar flytande naturgas, olja och kärnbränsle. Enligt kommissionen är detta ett sätt att påskynda utfasningen av EU-länders beroende av rysk energi.

– Vi vill absolut bli av med ryska fossila bränslen. Och därför är det mycket välkommet att köpa den mer prisvärda och bättre LNG:n från USA, sade Ursula von der Leyen.

EU-tjänstemän medger dock att åtagandet i slutändan hänger på privata företags beslut och tillgänglig infrastruktur. Investeringarna på 600 miljarder dollar bygger på företags uttalade avsikter och är ingen statlig garanti.

Utöver detta ingår även strategiska inköp av amerikanska AI-chip, vilket ses som ett sätt att stärka Europas teknologiska utveckling och samtidigt fördjupa samarbetet med USA på bekostnad av Kina.

Delade reaktioner
Trots lättnaden över att ett handelskrig undvikits är reaktionerna blandade. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz välkomnade avtalet och uttryckte lättnad för bilindustrin, enligt TT. Italiens premiärminister Giorgia Meloni var positiv men avvaktande i väntan på detaljerna, uppger Reuters.

Flera experter menar dock att avtalet är en seger för Trumps hårdföra förhandlingsstil och att EU tvingats till eftergifter. Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, menade att avtalet bryter mot Världshandelsorganisationens (WTO) grundprincip om likabehandling.

Utöver de ekonomiska hoten vilade en tung säkerhetspolitisk skugga över förhandlingarna. Enligt uppgifter till tidningen Financial Times fanns en utbredd oro bland europeiska diplomater för att en eskalerande handelskonflikt skulle få direkta återverkningar på säkerhetsområdet. Rädslan var att Donald Trump skulle kunna dra ner på vapenleveranserna till Ukraina eller till och med ifrågasätta USA:s åtaganden inom Nato om ingen uppgörelse nåddes. Detta geopolitiska tryck tros ha bidragit till en stor försiktighet från EU:s sida och en stark vilja att undvika en fullskalig konfrontation med sin viktigaste allierade.

Även inom Europaparlamentet hörs kritik. Jörgen Warborn (M), talesperson för den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen i handelsfrågor, kallade avtalet "ett flagrant brott mot WTO:s principer och ett allvarligt slag mot europeisk industriell konkurrenskraft".

EU:s handelskommissionär och chefsförhandlare, Maroš Šefčovič, försvarade under måndagens presskonferens uppgörelsen som en pragmatisk nödvändighet.

– Detta är tydligt den bästa uppgörelse vi kunde få under mycket svåra omständigheter, sade Maroš Šefčovič.

Han målade upp en dyster bild av alternativet: ett fullskaligt handelskrig med tullar över 30 procent som skulle lamslå handeln, följt av en oundviklig förhandling men under "mycket, mycket sämre förhållanden".

Enligt en hög EU-tjänsteman är 15-procentsnivån något som industrin "kan leva med". Prislappen för europeisk export blir ändå kännbar för amerikanska företag som importerar varor från EU och i längden konsumenter. Enligt kommissionens beräkningar väntas de årliga tullavgifter som amerikanska importörer betalar på EU-varor att tiodubblas, från cirka 7–8 miljarder euro före Trumps tillträde till omkring 80 miljarder euro, pengar som går till den amerikanska statskassan. 

Ytterligare förhandlingar återstår
Det som nu finns är ett ramavtal. Nästa steg är att formalisera uppgörelsen i ett gemensamt, icke-bindande, uttalande. Därefter väntar fortsatta förhandlingar om de tekniska detaljerna, som kvotsystemet för stål och eventuella tullättnader för vin och sprit som ännu inte är lösta.

Från kommissionens sida hoppas man att detta är ett första steg mot ett bredare handels- och investeringsavtal med USA. Samtidigt jobbar EU, enligt både von der Leyen och Dousa, intensivt med att öppna nya marknader i andra delar av världen för att minska beroendet av USA.

– När USA sluter sig, behöver Europa öppna upp, sade Benjamin Dousa.