EU sluter handelsavtal med Indonesien – ”enorm outnyttjad potential”

Efter nio års förhandlingar slutförde EU-kommissionen och Indonesien på tisdagen ett omfattande ekonomiskt partnerskapsavtal.

– Vi har nått ett historiskt genombrott, sade EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič vid tillkännagivandet i Indonesien.

Avtalet är en del i EU:s strategi att sprida sina handelsflöden och minska sitt beroende av enskilda länder. Med ett alltmer protektionistiskt USA och ett Kina som använder handel som ett politiskt vapen, har EU aktivt sökt nya allianser. Indonesien, med sina 283 miljoner invånare och som Sydostasiens största ekonomi, ses som en nyckelpartner. Trots sin storlek är Indonesien bara EU:s femte största handelspartner i regionen och Šefčovič talar om en ”enorm outnyttjad potential” som avtalet ska frigöra. Marknaderna ses dessutom som starkt kompletterande vilket innebär att de i hög grad efterfrågar varandras produkter snarare än konkurrerar.

– Vi har åtagit oss att fördubbla våra ansträngningar för diversifiering och partnerskap, för att ytterligare stödja jobb och tillväxt i EU, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Vinster för europeisk industri och jordbruk
Konkret innebär överenskommelsen att 98,5 procent av alla tullar mellan parterna tas bort. Enligt kommissionens beräkningar kommer europeiska exportörer att spara mer än 600 miljoner euro i tullavgifter varje år.

Sektorer som den europeiska bilindustrin, som i dag möter indonesiska tullar på upp till 50 procent, hör till de stora vinnarna. Dessa tullar ska fasas ut över fem år. Även företag inom kemi-, maskin- och läkemedelsindustrin kan se fram emot betydligt färre handelshinder, enligt kommissionen.

Även för det europeiska jordbruket, som i dag exporterar varor för omkring 1 miljard euro årligen till Indonesien, väntas stora vinster. Tullar tas bort på viktiga produkter som mejerivaror – som står för en tredjedel av jordbruksexporten – samt kött, frukt och grönsaker. Samtidigt skyddas 221 europeiska så kallade geografiska beteckningar, som "Roquefort"-ost och "Lübecker Marzipan", från att kopieras.

Omstridd palmolja och hållbarhet
Samtidigt som avtalet hyllas av kommissionen höjs kritiska röster. I Europaparlamentet är den socialdemokratiska gruppen S&D försiktigt positiv men understryker att avtalet måste granskas noga, med särskilt fokus på mänskliga rättigheter i Västpapua och en ökande militarisering av det indonesiska samhället.

– I en alltmer fragmenterad värld är det avgörande att bygga broar med nya partners som Indonesien. Samtidigt som Indonesien fortfarande står inför allvarliga utmaningar, särskilt när det gäller avskogning och mänskliga rättigheter, ser vi en tydlig vilja att gå framåt och samarbeta med EU, sade den belgiska EU-parlamentarikern Kathleen Van Brempt, S&D-gruppens talesperson i handelsfrågor, i en kommentar.

En central och känslig fråga har varit palmolja, en av Indonesiens viktigaste exportprodukter som ofta kopplas till skogsskövling. Avtalet innehåller ett särskilt protokoll för att skapa en dialog om hållbar palmoljeproduktion. EU-tjänstemän betonar dock att detta inte innebär att EU tummar på sina egna regler, såsom den nya avskogningsförordningen. Alla indonesiska produkter som importeras till EU måste fortfarande uppfylla unionens strikta miljö- och hälsokrav.

Avtalets hållbarhetskapitel beskrivs som robust, där Parisavtalet om klimatet utgör en "väsentlig del". Båda parter förbinder sig att följa internationella arbetsrättskonventioner från ILO. Brott mot dessa åtaganden kan i sista hand leda till handelssanktioner.

Alla förhandlingsmål nåddes dock inte. Ett område där EU inte fick fullt genomslag var offentlig upphandling. Avtalet garanterar grundläggande regler om transparens, men EU lyckades inte säkra ett fullt marknadstillträde för europeiska företag till Indonesiens offentliga kontrakt. Förhandlingar i den frågan kommer att återupptas i framtiden.

Kampen om råvaror och snabbare väg framåt
En avgörande drivkraft bakom avtalet är att säkra tillgången till de kritiska råvaror som är nödvändiga för EU:s gröna och digitala omställning. Indonesien är världsledande på att producera bland annat nickel, som är vitalt för tillverkningen av batterier till elbilar.Avtalet ska skapa mer förutsägbara och stabila leveranskedjor.

Nästa steg i processen är en juridisk granskning och översättning av avtalstexten. Därefter ska den godkännas av EU:s medlemsländer i rådet och få Europaparlamentets samtycke. Eftersom avtalet är utformat som "EU-exklusiv kompetens" och därmed inte kräver ratificering i medlemsländernas nationella parlament, väntas processen gå relativt snabbt, sannolikt före den 1 januari 2027.