EU-länder eniga om ryskt gasstopp – tuffa förhandlingar väntar

På måndagen kunde EU:s energiministrar, under ledning av det danska ordförandeskapet, ställa sig bakom en gemensam position för att lagstifta om ett totalstopp för import av rysk naturgas. Beslutet är en central del av REPowerEU, unionens plan för att göra sig oberoende av rysk energi efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen.

– Ett energioberoende Europa är ett starkare och säkrare Europa, sade Danmarks energi- och klimatminister Lars Aagaard i en kommentar.

Sveriges energiminister Ebba Busch (KD) välkomnade beskedet och pekade på att "stor turbulens" föregått beslutet.

– Det är hög tid att vi lyckas ta det här steget. Vi hade gärna sett att detta hade skett betydligt tidigare med en högre ambitionsnivå, sade Ebba Busch.

Enligt ministrarnas överenskommelse ska import av såväl rörledningsgas som flytande naturgas (LNG) från Ryssland vara helt förbjuden från och med den 1 januari 2028. Befintliga långtidskontrakt tillåts löpa fram till slutdatumet, medan korttidskontrakt fasas ut redan till den 17 juni 2026. Förslaget kräver också att medlemsländerna tar fram nationella planer för hur de ska diversifiera sina energikällor.

2024 importerade EU-länder rysk gas till ett värde av 15 miljarder euro.

Strid om tidsplan och olja
Nu väntar förhandlingar där ministerrådets position ska jämkas samman med EU-parlamentets. Parlamentet, som antog sin ståndpunkt i förra veckan, har en betydligt mer aggressiv linje.

Parlamentarikerna vill att det totala gasstoppet ska träda i kraft redan den 1 januari 2027, ett år tidigare än vad ministrarna föreslår. Den största skiljelinjen är dock frågan om oljan. EU-parlamentet vill inkludera ett totalförbud även mot rysk olja och raffinerade oljeprodukter från 2026, något som inte finns med i ministerrådets text.

Parlamentet vill även stryka en undantagsklausul som kommissionen föreslagit, och som ministerrådet behållit, vilken skulle göra det möjligt att tillfälligt häva förbudet vid en allvarlig försörjningskris.

Ungern och Slovakien i fokus
Frågan om oljan är särskilt känslig för Ungern och Slovakien, två länder som valt att vara starkt beroende av rysk råolja via Druzjba-ledningen. Båda länderna har motsatt sig ett snabbt stopp och har varnat för skenande priser och hot mot sin energisäkerhet.

Lagförslaget är dock utformat som en handelsåtgärd, vilket innebär att det kan beslutas med kvalificerad majoritet i rådet och därmed kringgå ett eventuellt veto från enskilda länder.

Ebba Busch beklagar Ungerns hållning men öppnar för kreativa lösningar för att hjälpa landet att ställa om. Hon nämner som exempel att EU skulle kunna bistå Ungern med att säkra kärnbränsle till sina kärnkraftverk, som ett sätt att underlätta en utfasning av den ryska oljan.

– Vi har varit beredda att vara väldigt konstruktiva och kreativa i lösningar så länge slutresultatet är att vi blir av med vårt stora ryska beroende, sade Ebba Busch.

Förhandlingar väntar
Med ministerrådets position fastslagen inleds nu förhandlingarna med parlamentet. Målet är att nå en slutgiltig överenskommelse om lagen före årsskiftet. De centrala stridsfrågorna blir tidsplanen för gasutfasningen, den eventuella inkluderingen av ett oljeförbud och undantagsklausulen.