Stor granskning 1: Svenska ministrar uteblev från flera EU-möten

Europaportalens nya granskning av den svenska regeringens närvaro i EU:s ministerråd, där nya lagar diskuteras och beslutas, visar ett blandat resultat. Medan tre ministrar har en hundraprocentig närvaro befinner sig övriga ministrar längs en fallande skala av minskad närvaro. 

Allra högst frånvaro har nuvarande utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) som uteblivit från vart tredje möte sedan regeringen tillträdde i oktober 2022. Jämfört med tidigare svenska utrikesministrar har hon högst frånvaro från sina EU-möten. Margot Wallström (S) deltog i snitt på tre av fyra möten. Carl Bildt (M) var på alla utom ett av sina möten. Malmer Stenergards pressekreterare ger som anledning till utrikesministerns frånvaro "andra åtaganden i Sverige" samt ett statsbesök i Singapore som ägde rum dagarna efter ett EU-möte.

Under de möten utrikesminister Malmer Stenergard varit frånvarande har Rysslands krig mot Ukraina stått högst på dagordningen. Även situationen i Gaza har varit en återkommande punkt. Ett av Malmer Stenergards fem frånvarotillfällen skedde under hennes tid som migrationsminister.

Andra med högre frånvaro är landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som uteblev från 11 mötet och skolminister Lotta Edholm (L), som båda har uteblivit från närmare 30 procent av sina möten.  

Samtidigt visar granskningen ministrar i regeringen som prioriterat EU-arbetet. EU-minister Jessica Rosencrantz (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) har samtliga deltagit i alla sina respektive ministerrådsmöten under perioden.

EU-minister Jessica Rosencrantz förklarar sin mycket höga närvaro med att besluten som tas i EU är mycket viktiga för Sverige och att det krävs att man är på plats för driva de svenska intressena.

– Diskussionerna som förs i Bryssel är helt enkelt viktiga för Sverige och svenska intressen. Beslut som fattas på EU-nivå idag kommer ha stor påverkan på svenskar och européer under en lång tid framöver, säger Rosencrantz i ett uttalande till Europaportalen.

Även tunga portföljer som finansminister Elisabeth Svantesson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) uppvisar en närvaro på närmare 90 procent.

Minskat inflytande och demokratiskt underskott

Forskare på området varnar för att frånvaro på ministernivå får konkreta konsekvenser. Enligt statsvetarna Markus Johansson och Daniel Naurin, som forskat i ämnet, sänder frånvaro en tydlig signal till övriga medlemsländer om att man nedprioriterar den aktuella frågan. I diplomatiska förhandlingar spelar status och politiskt mandat en avgörande roll. En minister kan fatta bindande beslut och kompromissa vid förhandlingsbordet på ett sätt som en tjänsteman, oavsett kompetens, inte kan.

Det handlar också, enligt forskarna, om demokratiskt ansvar. Ministerrådet är, tillsammans med Europaparlamentet, EU:s lagstiftande församling. När en icke-vald tjänsteman tar platsen istället för en minister blir, som forskarna formulerar det, "kedjan av delegering en länk längre", vilket ökar avståndet mellan medborgarna och de beslut som fattas i deras namn.

Historisk jämförelse ger blandat betyg

Regeringens samlade frånvaro under mandatperioden landar på 21 procent. Det är en högre frånvarograd än alliansregeringen 2010–2014, vilken hade en frånvaro på 16 procent. Däremot är det en förbättring jämfört med den rödgröna regeringen under Stefan Löfven, som under perioden 2014–2018 hade en frånvaro på 25 procent, enligt Europaportalens tidigare granskningar.

Den tydliga uppdelningen mellan närvarande och frånvarande ministrar inom regeringen pekar på en olikhet i synen på EU-arbetets betydelse. Men hur står sig Sverige i en europeisk jämförelse? Vilka länders regeringar är bäst och sämst i klassen? Det granskar vi i nästa del av denna artikelserie.