Svenska EU-parlamentariker i konflikt om klimatpolitiken

I nästa vecka röstar EU-parlamentet om förändringar i unionens redan överenskomna avskogningslag. Men redan före sessionen är tonläget spänt mellan två svenska ledamöter.

– Det är en fullständig katastrof, både för skogarna, den biologiska mångfalden, men också just för klimatet, sade Pär Holmgren (MP) om förslaget att skjuta upp lagen ytterligarevid en pressträff på fredagen.

Arba Kokalari (M) såg helt annorlunda på frågan.

– Vi gärna vill se förenklingar och värnandet av svensk skog. Och samtidigt som vi bekämpar storskalig avskogning, sade hon, men hänvisade för detaljer till sin partikollega Jessica Polfjärd.

Avskogningslagen i fokus
EU:s avskogningsförordning, som antogs 2023, ska säkerställa att produkter som kaffe, kakao, nötkött och möbler som säljs i EU inte kommer från avskogade områden. Lagen skulle börja tillämpas för stora företag den 30 december i år, men har redan skjutits upp ett år.

Holmgren kopplade uppskjutningen till det pågående klimattoppmötet COP30 i Brasilien.

– Den här dåliga tajmingen, att EU skickar en signal denna vecka, att vi ska skjuta upp avskogningslagen ytterligare. Det undergräver verkligen EU:s trovärdighet i hela klimatfrågan, eftersom klimattoppmötet är i Brasilien, i Amazonas, just för att koppla ihop avskogningsproblematiken med klimatet, sade han.

Anklagelser om samarbete med högerextrema
Konflikten handlar inte bara om avskogning. Holmgren riktade skarp kritik mot hur Moderaternas partigrupp EPP röstar i klimatfrågor.

– Just i miljö och klimatfrågorna väljer Moderaternas grupp att samarbeta med ytterhögergrupperna, sade han och pekade på grupper som ECR (där Sverigedemokraterna ingår), o och de högerextrema grupperna PfE och ESN.

Kokalari svarade med en motanklagelse.

– Av alla 29 lagar inom Green Deal, då har vi haft två moderater som har varit huvudförhandlare. Och det är snarare vi som har försökt få med oss den gröna gruppen att vara med i de stora förhandlingarna om klimatlagarna och klimatmålen. Men gång på gång har ju de gröna och Miljöpartiet vägrat vara med och samarbeta med alla oss andra och ställt sig utanför, sade hon.

Hon påpekade att Miljöpartiet röstade emot klimatlagen och klimatmålen för 2030 tillsammans med högerextrema partier.

– Jag skulle ju aldrig anklaga Per eller Miljöpartiet för att gå de högerextremas ärenden. Men det är den retoriken de försöker använda mot oss, sade Kokalari.

Klimatmål försvagade
Holmgren beklagade att EU:s klimatmål försvagats jämfört med förra mandatperioden. Det klimatvetenskapliga rådet rekommenderade en utsläppsminskning på 95 procent till 2040 jämfört med 1990. Parlamentet landade i stället på i praktiken 85 procent, eftersom de sista fem procenten ska ske utanför EU.

– EU har ju tyvärr fullständigt tappat det ledarskap som vi byggde upp och som vi har byggt upp under många årtionden bakåt också, sade Holmgren.

Politiskt spel kring startups
Även i frågor som rör finansiering av nystartade bolag, så kallade startups och scaleups, märks den politiska spänningen av. En rapport om hur finansiering för dessa bolag ska underlättas ska upp till omröstning. Rapporten välkomnar bland annat investeringssparkonton enligt svensk modell (ISK).

Men enligt Kokalari hotas förslaget av blockpolitik. Hon uppger att vänstergrupperna motsätter sig rapporten, inte på grund av innehållet, utan för att huvudförhandlaren tillhör den högerextrema partigruppen PfE.

– Det känns faktiskt väldigt tråkigt och omoget […] att man inte ville vara med i de förhandlingarna och vara med och rösta för hur vi ska underlätta för att fler svenska startups ska kunna få finansiering, sade Arba Kokalari.

Digitala frågor på dagordningen
På tisdag ska parlamentet rösta om Arba Kokalaris rapport om artificiell intelligens i finanssektorn. Syftet med rapporten är att undanröja hinder för användning av AI och säkerställa att lagstiftningen inte krockar med varandra.

– Vi har nog inte haft en sån AI-vänlig rapport i EU-parlamentet tidigare. Då mycket av den tech och AI-politiken som har formats genom senaste åren har varit mycket, eller bara hanterat risk och hur farligt det är med denna teknikutveckling. Så det är en mycket mer balanserad rapport, sade hon.

Barns säkerhet på nätet
Utöver de ideologiska striderna står flera konkreta konsumentskyddsfrågor på veckans agenda. Parlamentet väntas bland annat efterfråga en åldersgräns på 16 år för användning av sociala medier som en del i ett initiativbetänkande om skydd av barn och ungdomar online. Rapporten innehåller även krav på förbud mot beroendeframkallande design, såsom "evighets-scrollning" och riktad reklam till minderåriga.

Samtidigt pågår arbetet med att täppa till kryphål för e-handelsjättar från tredje land. En resolution riktad mot plattformar som Shein och Temu ska diskuteras, där fokus ligger på att stoppa försäljningen av farliga produkter och ta bort tullfriheten för försändelser under 150 euro.

Försvar, leksaker och Arktis
Utöver klimat och digitala frågor står flera stora ärenden på dagordningen. På tisdag debatterar och röstar parlamentet om det första programmet för europeisk försvarsindustri, EDIP, med en budget på 1,5 miljarder euro. Av dessa ska 300 miljoner gå till att modernisera Ukrainas försvarsindustri.

Samma dag väntas parlamentet ställa sig bakom nya säkerhetsregler för leksaker som bland annat förbjuder hormonstörande ämnen och PFAS i leksaker och skärper kraven på e-handelsplattformar.

På torsdag röstar parlamentet om en strategi för Arktis där ledamöterna väntas utvärdera Rysslands militära omstrukturering och Kinas växande intresse för regionen.