EU-länder öppnar för migranthubbar utanför unionen

EU tar kliv mot en hårdare migrationspolitik men ännu återstår slutligt beslut. I går måndag enades medlemsländernas migrationsministrar i Bryssel om tre ståndpunkter inför förhandlingar med EU-parlamentet, som öppnar för att hantera både asylprövningar och återvändanden utanför EU:s gränser.

– I dag är jag mycket glad över att vi har enats om en ändring av konceptet kring säkra tredjeländer, som kommer göra det möjligt för medlemsländerna att ingå avtal med säkra länder utanför EU, sade Danmarks migrationsminister Rasmus Stoklund efter ministermötet i Bryssel.

EU:s migrationskommissionär Magnus Brunner välkomnade besluten.

– Det här är en vändpunkt i vår asyl- och migrationspolitik. Vi visar i dag att Europa faktiskt kan leverera, sade han.

Nya verktyg för utvisningar
Ståndpunkten till den nya återvändandeförordningen ger medlemsländerna utökade befogenheter att verkställa utvisningar. Personer som vistas illegalt i EU får nya skyldigheter att samarbeta med myndigheterna, och kan mötas av längre häktningstider och inreseförbud om de inte gör det.

Men den kanske största nyheten från rådets sida är möjligheten att skapa återvändandehubbar i länder utanför EU. Där kan personer som saknar rätt att stanna i EU placeras i väntan på att skickas vidare till sitt ursprungsland – eller i vissa fall stanna kvar permanent.

– Tre av fyra irreguljära migranter som har fått ett återvändandebeslut i EU fortsätter att stanna här i stället för att åka hem. Jag anser att detta är en fullständigt oacceptabel situation, sade Stoklund.

Kritik från människorättsorganisationer
Förslaget möts av skarp kritik från människorättsorganisationer. Amnesty International kallar förslaget för "ett nytt lågvattenmärke" i EU:s behandling av migranter.

– EU-ministrarna föreslår en aldrig tidigare skådad frihetsberövning, sanktioner och urholkning av rättigheter baserat på migratorisk status, sade Olivia Sundberg Diez, EU-expert på migration och asyl på Amnesty International, i ett uttalande.

Organisationen varnar för att modellen med återvändandehubbar riskerar att leda till långvariga frihetsberövanden i länder där mänskliga rättigheter inte kan garanteras.

Också Gröna gruppen i EU-parlamentet är kritisk. Europaparlamentarikern Mélissa Camara, som är skuggföredragande för återvändandeförordningen, kallar förslaget för "ett övergivande av våra grundläggande värderingar och mänskliga rättigheter".

Snabbare asylprocesser
Samtidigt enades ministrarna om ändringsståndpunkter i reglerna för så kallade säkra tredjeländer. Det innebär att asylansökningar kan avvisas om personen i fråga kunde ha sökt – och fått – internationellt skydd i ett land utanför EU som anses säkert.

Enligt de nya förslagen kan medlemsländer tillämpa konceptet på tre sätt: om det finns en koppling mellan den asylsökande och tredjelandet, om personen transiterats genom landet, eller om det finns ett avtal som säkerställer att asylansökan prövas där.

Ministrarna antog också EU:s första gemensamma lista över säkra ursprungsländer. Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien finns med på listan, liksom alla EU-kandidatländer.

– Förra året sökte mer än 43 000 personer från Bangladesh asyl i EU. Bara omkring fyra procent av alla asylansökningar från landet ansågs faktiskt behöva skydd, sade Stoklund.

Från dessa länder ska asylansökningar kunna hanteras i snabbare förfaranden. Det betyder dock inte att asyl aldrig kan beviljas – varje fall ska fortfarande bedömas individuellt.

Förhandlingar väntar
Ministerrådet har fastställt sina ståndpunkter. Nu väntar förhandlingar med EU-parlamentet innan lagförslagen kan bli verklighet.

I parlamentet är stödet blandat. I förra veckan ställde sig en knapp majoritet i ett utskott bakom en liknande linje, men rödgröna partier är kritiska.

"Som union kan vi bättre än misslyckade Rwanda- och Albanien-modeller. Det är oacceptabelt", skriver den socialdemokratiska partigruppen S&D i ett uttalande.

Sverige betalar men tar inte emot
En fjärde överenskommelse som är ett slutligt beslut rör de så kallade solidaritetspoolerna, som ska avlasta medlemsländer under särskilt hårt migrationstryck. Grekland, Cypern, Italien och Spanien pekas ut som länder som behöver stöd.

Medlemsländerna kan välja att bidra genom att ta emot asylsökande, ge ekonomiskt stöd eller bidra med personal och expertis. För 2026 handlar det om totalt 21 000 omplaceringar eller 420 miljoner euro i ekonomiskt stöd.

Sverige väljer att betala.

– Vi kommer inte ta emot asylsökande, utan regeringens beslut är att vi i stället ska ge ett ekonomiskt bidrag till nästa år. Det rör sig om drygt 100 miljoner kronor, sade migrationsminister Johan Forssell till SVT.