Gaslagren låga, statsfinanserna ansträngda – EU möter ny energichock med liten marginal

G7-ländernas finans- och energiministrar möts i dag via videolänk – för första gången på 50 år tillsammans med centralbankscheferna. Initiativet togs av Frankrike för att diskutera Irankrigets ekonomiska konsekvenser.  På dagordningen finns bland annat att frigöra strategiska oljereserver och ett eventuellt pristak på olja, rapporterar Politico.  Förväntningarna på konkreta beslut är dock lågt ställda.

– Vi är inte där än, sade en EU-tjänsteman till Politico om utsikterna för ett oljepristak.

Det är inte givet att mötet avslutas med ett gemensamt uttalande, enligt tidningen. EU-kommissionen väntas presentera egna åtgärder under veckan. Det kan handla om statsstödslättnader för drabbade industrier och kompensation kopplad till EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Den största störningen i modern tid
Internationella energiorganet IEA betecknar läget som den största försörjningsstörningen i den globala oljemarknaden någonsin, uppger AP. Irans blockad av Hormuzsundet stängde av transitvägen för 20 miljoner fat olja per dag vilket tvingade Gulfstater som Kuwait och Irak att skära ned sin produktion. Irankriget har dessutom satt produktionsanläggningar ur spel för lång tid. 

Lagren låga, alternativen uttömda
Gaslagren i euroområdet befinner sig under det historiska genomsnittet för årstiden, konstaterade Europeiska centralbanken, ECB. Alternativen är i praktiken mycket begränsade: de norska rörledningarna till Europa är fulla och USA exporterar flytande naturgas på maxkapacitet, rapporterar belgiska public service VRT . Rysk gas är politiskt utesluten sedan invasionen av Ukraina.

Konsekvensen syns i priserna. Det europeiska gaspriset på TTF-börsen har den senaste månaden legat på 55–60 euro per megawattimme – fem till sex gånger högre än i USA, enligt VRT. Innan kriget var gapet normalt tre till fyra gånger.

ECB:s dilemma
Det ställer ECB inför ett klassiskt stagflationsdilemma – högre inflation och svagare tillväxt samtidigt. ECB-ledamoten Isabel Schnabel konstaterade i ett tal i Zürich på fredagen att inflationsskiftet skett snabbare än vad många hade väntat sig.

– Inflationens spöke har återvänt, sade Schnabel, rapporterar Financial Times.

Schnabel sade att ECB inte behöver skynda till handling utan behöver analysera data. ECB-rådsmedlemmen och franske centralbankschefen François Villeroy de Galhau sade att banken är fast besluten att hindra inflationen från att sprida ut sig i ekonomin men att det är för tidigt att diskutera datum för eventuella räntehöjningar, rapporterar Reuters.

Marknaden prisar ändå in tre räntehöjningar från ECB under 2026 – en skarp vändning jämfört med de sänkningar som förväntades för en månad sedan.

Ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis varnade samtidigt i förra veckan att kriget riskerar att försätta EU i en stagflationschock. Kommissionens scenarioanalys räknar med att tillväxten kan minska med 0,4 procentenheter 2026, medan inflationen kan stiga med en procentenhet.

Nationella lapptäcken
I avsaknad av en samordnad internationell respons agerar EU:s länder var för sig. Ungern har infört pristak på drivmedel. Spanien har presenterat ett stödpaket på fem miljarder euro med sänkt moms på el och bränsle. Italien har skurit ned drivmedelsskatten med 20 procent. Frankrike håller emot och begränsar sig till riktade insatser för jordbruk och åkerinäring, rapporterar Financial Times.

Handlingsutrymmet är begränsat. Under föregående energikris satsade EU:s länder, såväl som Storbritannien och Norge, sammanlagt 651 miljarder euro på att skydda konsumenter från stigande energipriser, enligt tankesmedjan Bruegel. Att upprepa det anses inte möjligt.

– Jag ser inte det finanspolitiska utrymmet för åtgärder i samma storleksklass som 2022 och 2023, sade Simone Tagliapietra vid Bruegel, rapporterar Financial Times.

Obligationsmarknaderna signalerar oro. Italiens tioåriga statsränta nådde drygt fyra procent på fredagen, den högsta sedan 2024. Frankrikes tioårsränta steg till nästan fyra procent, den högsta sedan 2009.

OECD varnade i förra veckan för att de nationella åtgärderna riskerar att bli "dåligt riktade med höga finanspolitiska kostnader", likt krisen 2021–2023, och att de ytterligare belastar statsfinanserna.