Historiskt tapp för Frederiksen – kan ändå få fortsätta

Danmark röstade på tisdagen fram ett nytt folketing, landets parlament. Det röda blocket blev störst, det blå blocket är näst störst – och däremellan sitter liberalen Lars Løkke Rasmussen med 14 mandat och möjlighet att avgöra vem som ska leda landet.

Splittrat resultat

Det röda blocket fick 84 mandat och det blå 77 i det danska folketinget med 179 platser. Majoritetsgränsen är 90 mandat. Inget av blocken nådde dit.

Socialdemokratiet tappade mer än fem procentenheter och slutade på 21,9 procent – partiets svagaste resultat på drygt ett sekel. Venstre, det ledande högerpartiet, rasade till 10,1 procent och slog sitt eget bottenrekord. I den andra änden av skalan mer än tredubblade Dansk Folkeparti sitt mandat jämfört med 2022, från fem till sexton.

Att alla tolv partier på valsedeln tog sig över tvåprocentsspärren var ett rekord sedan spärren infördes 1953, rapporterar dansk radio DR.

Løkke Rasmussen i vågmästarroll
Lars Løkke Rasmussens Moderaterne är med sina 14 mandat i en position som varken det röda eller det blå blocket kan kringgå. Løkke, som under vinterns kris ledde Danmarks förhandlingar med USA om Grönland, uppmanade på valkvällen både Frederiksen och Venstres Troels Lund Poulsen att ge upp sina låsta positioner.

– Kom ner och gör oss sällskap. Ni står ute vid hörnflaggorna, vi är i mitten. Kom och spela med oss, sade han, enligt Politico.

Lund Poulsen uteslöt omedelbart en ny koalition med socialdemokraterna och uppmanade Løkke att bilda en borgerlig regering i stället.

– Det är möjligt att ge Danmark en ny riktning, sade han, enligt AP.

Varför Frederiksen ändå överlever
Högerblockets inre spänningar begränsar Løkke Rasmussens handlingsutrymme på högerkanten. Dansk Folkepartis partiledare Morten Messerschmidt slog på valkvällen fast att hans parti aldrig kommer att rösta fram Løkke Rasmussen som statsminister. Enligt Liberal Alliances Alex Vanopslagh innebär det att Messerschmidt, om han håller fast vid den linjen, i praktiken lämnar vägen fri för Frederiksen, rapporterar DR.

Den politiske kommentatorn och tidigare socialdemokratisk PR-strateg Noa Redington beskrev situationen i hårda ordalag.

– Det är ett katastrofval för socialdemokraterna. Frederiksen kan ha en hög profil på den europeiska scenen, men i Danmark befinner hon sig i djup kris, sade Redington, skriver Financial Times.

Ändå pekar bedömarna enligt FT på att Frederiksen håller bättre kort än Lund Poulsen. Högerblocket är mer fragmenterat, Venstre gick ännu sämre än socialdemokraterna och någon stark alternativ statsministerkandidat på den högra halvan finns inte.

Vad det betyder för EU
En tredje mandatperiod för Frederiksen skulle märkas utanför Danmark. Lykke Friis, medordförande för tankesmedjan ECFR och chef för den danska EU-tankesmedjan Europa, framhåller att Frederiksen sedan 2022 förflyttat sig från att vara en av Europas mest euroskeptiska röster till att bli en av unionens starkaste förespråkare för ett oberoende gentemot USA.

– I en tid när europeiska sittande ledare har svårt att vinna omval håller Frederiksen på att bli en av Europas längst sittande, sade Friis i ett uttalande.

EU-tidningen Politico placerade nyligen Frederiksen på andra plats på sin lista över Europas mest inflytelserika politiker för 2026.

Grönlandsfrågan fick begränsat utrymme
Frederiksen utlyste nyvalet i februari, månader i förtid, och räknade med att hennes agerande under konfrontationen med USA om Grönland skulle ge väljarstöd.

Det var inrikespolitiken som dominerade: levnadskostnader, pensioner och välfärd. Enligt DR straffade väljarna den sittande trepartikoalitionen – bestående av Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne – hårdare än någon dansk regering sedan valet 1973. Regeringen vann aldrig brett förtroende, bland annat efter ett beslut att avskaffa en helgdag tidigt i mandatperioden. De tre regeringspartierna tappade sammantaget 19 mandat. 

Kungsrunda väntar
Nästa steg är den så kallade "kongerunden", där partiledarna ger kungen sina råd om vem som bör leda regeringsförhandlingarna. Efter valet 2022 – då utgångsläget var betydligt tydligare – tog det 42 dagar att bilda regering.