Högerallians driver igenom skärpta utvisningsregler i EU

EU-parlamentet har länge försökt enas om hur utvisningar av personer utan uppehållsrätt ska hanteras. Det nuvarande återvändandedirektivet är från 2008 och har länge ansetts otillräckligt av de flesta politiska läger, om än av olika skäl. Det kommissionsförslag som lades fram i mars förra året – som förordning snarare än direktiv, vilket innebär att den gäller direkt i alla länder utan att omsättas i nationell lagstiftning – har stött på kritik.

Omröstningen på torsdagen gav 389 röster för, 206 mot och 32 nedlagda.

"Ett verklig vändpunkt"
Konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen hyllade resultatet. Förhandlaren François-Xavier Bellamy beskrev omröstningen som ett genombrott.

– Det här är en verklig vändpunkt. Efter år av dödläge får Europa äntligen verktygen för att genomdriva sina egna migrationsregler, sade Bellamy.

EPP-gruppens vice-ordförande Tomas Tobé (M) pekade på statistiken som motiverar lagstiftningen.

– Varje år beordras närmare en halv miljon personer att lämna EU, men bara en av fem gör det. Det är helt oacceptabelt, sade Tobé.

Siffran har ifrågasatts. Enligt EUobserver ger den en missvisande bild, eftersom vissa utvisningsbeslut räknas dubbelt och eftersom en del av de berörda lämnar frivilligt utan att registreras som återvändanden.

S&D: Processen kapades av yttersta höger
Största delen av den socialdemokratiska S&D-gruppen röstade nej. Gruppens ansvariga för frågan, fransyskan Murielle Laurent, pekade på hur förhandlingarna gick till.

– Vi deltog i förhandlingarna i god tro och syftade till en uppgörelse mellan pro-europeiska krafter. I stället avbröts processen och ersattes av en koalition med yttersta höger, sade Laurent.

S&D-vice-ordföranden Ana Catarina Mendes kallade EPP:s agerande ett politiskt skifte.

– Det vi ser är inte ett balanserat europeiskt tillvägagångssätt, utan ett politiskt skifte drivet av EPP:s önskan att anpassa sig till yttersta höger, sade Mendes.

Koordinering via WhatsApp
Vägen till mandatet gick delvis via en WhatsApp-grupp där medarbetare från högergrupperna EPP, ECR, PfE och ESN koordinerade ändringsförslag och sedan firade när det ansvariga utskottet godkände texten den 9 mars, rapporterar Euractiv. Gruppen bekräftar ett samarbetsmönster som byggts upp sedan parlamentets nuvarande mandatperiod inleddes.

Charlie Weimers (SD), ECR-gruppens ansvarige för förordningen, ska enligt Euractiv ha tagit på sig äran för att ha skapat gruppen.

Avslöjandet väckte starka reaktioner i Tyskland, där förbundskanslern Friedrich Merz varnat att EPP-chefen Manfred Weber nu "bär ansvar" för samarbetet.

Weimers själv välkomnade resultatet.

– Deportationsepoken har börjat. Omröstningen bekräftar en växande och stabil majoritet i EU-parlamentet för ett mer effektivt återvändande, sade Weimers efter torsdagens omröstning.

Svenska röster: M, KD och SD röstade ja
Mandatet fick stöd av samtliga svenska ledamöter från M, KD och SD. MP och V röstade nej.

Alla fem svenska S-ledamöter valde att lägga ned sina röster. Det skiljer sig från S&D-gruppen i stort som röstade nej med bred majoritet.

Även Liberalernas Karin Karlsbro och Centerpartiets Emma Wiesner lade ned sina röster.

Malik Azmani, den liberale nederländske parlamentariker som lett arbetet med förordningen och som ska leda parlamentets förhandlingar med medlemsländerna, lade också ned sin röst.

Vad reglerna innebär
Förordningen innehåller en rad skärpningar: utvisningsbeslut ska gälla ömsesidigt mellan länder och det blir möjligt att hålla personer i förvar i upp till 24 månader – längre vid säkerhetsrisker.

Det mest omdiskuterade elementet är så kallade återvändandehubbar – förvar i tredjeländer utanför EU dit migranter kan sändas även om de aldrig tidigare befunnit sig i det landet. Vilka länder som kan bli aktuella specificeras inte i texten; avtal ska förhandlas separat.

Slutförhandlingar inleds
Förhandlingar om den slutliga utformningen ska nu äga rum mellan EU-parlamentet och medlemsländerna. EU:s migrationskommissionär Magnus Brunner har beskrivit förordningen som "den sista pusselbiten" för att migrationspakten ska fungera som helhet. En första förhandlingsomgång med det cypriotiska ordförandeskapet är planerad att äga rum inom kort.

Charlie Weimers gör bedömningen att parlamentets och medlemsländernas ligger varandra nära inför kommande slutförhandlingar .

– Det antagna mandatet ligger nära ministerrådets allmänna inriktning, vilket understryker en växande institutionell samsyn om vart EU:s migrationspolitik är på väg, sade Weimers.