Debatt: För jämställdhet på alla livets områden

Jag har en dröm. Inte Martin Luther Kings dröm, utan en egen. En dröm där friheten inte tvekar vid min dotters tröskel. En dröm som inte väntar en generation innan den når min dotterdotter. En dröm där kön är något beskrivande, men aldrig begränsande. Där att födas som flicka inte är en risk. Det är min dröm, och jag vägrar viska det. Jag har lovat mig själv att det ska bli verklighet. 

Vi måste göra något nu, i dessa tider av bakslag för kvinnors rättigheter. Vi får ofta höra att vi gör framsteg. Men alltför ofta används framstegen som vapen mot kvinnor och flickor. Teknik som är menad att koppla oss samman splittrar oss. Bottar på nätet förstärker hat. Deepfakes stjäl kvinnors ansikten och röster, berövar dem deras värdighet och förvandlar innovation till hot. 

I politiken och affärsvärlden klär sig gamla stereotyper i nya dräkter. Fördomar skriks inte längre ut – de kodas, beräknas och utesluter i det tysta. Och medan vi argumenterar i digitala ekokammare växer sig klyftorna allt större. Flickor och pojkar glider isär, förståelse byts ut mot misstro, partnerskap mot splittring. 

Det här är inte framtiden vi blev lovade. Det är inte den framtid jag önskar min dotterdotter. 

När jag tillträdde mitt ämbete för drygt ett år sedan bestämde jag mig för att önsketänkande inte räcker. Vision måste bli lag. Hopp måste bli politik. Ord måste bli skydd.

Vi börjar inte från noll. Sedan jämställdhetsstrategin 2020 har EU gått från löften till framsteg. Vi har antagit historiska lagar för att sätta stopp för könsrelaterat våld, säkerställa lönetransparens, förbättra balansen mellan arbete och privatliv och öka antalet kvinnor på ledande positioner. Det visar vad EU kan uppnå när vi väl har bestämt oss. 

Under 2023 tog vi ett historiskt steg genom att ansluta oss till Istanbulkonventionen, för att göra en sak klar: att skydda kvinnor är inte bara ett nationellt ansvar, utan också en skyldighet för EU. Förra året godkände alla EU-länder och Europaparlamentet de åtta grundläggande principerna i färdplanen för kvinnors rättigheter, ett gemensamt åtagande att skydda, stärka och göra det möjligt för alla kvinnor och flickor att nå sin fulla potential. 

Vi är på rätt väg, men vi kan inte vila på lagrarna. Framsteg är ingen ursäkt för passivitet. Det finns fortfarande gap som kan och måste överbryggas, och jag är fast besluten att täppa till dem. 

Bara förra veckan presenterade vi den nya jämställdhetsstrategin. Strategin ger en klarsynt bild av de utmaningar vi står inför. Den bemöter växande hot som i oproportionerligt hög grad påverkar kvinnor och flickor, som nätvåld och AI-deepfakes. Den hanterar också skadliga budskap på nätet som driver in en kil mellan pojkar och flickor, gör samhället svagare och urholkar förtroendet för våra demokratier. 

Vårt mål är enkelt men ambitiöst. Vi vill ha jämställdhet på alla livets områden: online och offline, i vård och utbildning, och genom att göra kvinnor ekonomiskt oberoende och se till att deras röster hörs när beslut fattas. Alla tjänar på jämställdhet, och alla måste vara med för att vi ska uppnå det. Män och kvinnor, pojkar och flickor, i alla åldrar och med alla typer av bakgrunder, kulturer och trosuppfattningar måste involveras. 

Jämställdhet är en gemensam belöning. Bara löneklyftan mellan könen beräknas kosta EU 390 miljarder euro varje år. Det är talanger som inte kommer till nytta, innovation som inte tas till vara. EU har inte råd med denna ineffektivitet.

I dag vågar jag hoppas, eftersom vi arbetar för att bygga en konkurrenskraftig union där alla, oavsett kön, kan bli vad de vill: forskare eller sjuksköterskor, matematiker eller piloter, företagare eller vårdgivare, chefer eller politiker. En verklig jämställdhetsunion. Som jämlikhetskommissionär påminner jag mig själv om det målet för varje beslut jag fattar. 

Internationella kvinnodagen är ett tillfälle att fira. Men det påminner oss också om att kvinnors rättigheter aldrig har getts spontant. De har vunnits genom hårt arbete, uthållighet och solidaritet, i och utanför EU. Vi har lärt av historien. Vi måste skydda tillkämpade rättigheter, få fart på insaktade framsteg och stå emot försök att gå bakåt i tiden.

Våra son- och dotterdöttrar förtjänar mer än en dröm. De förtjänar en värld som står på deras sida.

Vi kan inte vänta.

Hadja Lahbib
EU-kommissionär för jämställdhet