Kriget i Iran satte fart på fossildebatten i Strasbourg

EU-parlamentets möte i Strasbourg i veckan innehöll ett tema som dök upp i debatt efter debatt: Europas beroende av fossil energi. När kriget i Iran driver upp olje- och gaspriser är det Sverige och övriga EU som drabbas – det var utgångspunkten för flera svenska ledamöter. Men slutsatserna gick isär.

Petroleumpopulism och prishöjningar
Energipaketet stod på agendan, och Centerpartiets Emma Wiesner riktade udden mot dem som vill bredda energimixen med mer kol.

– Kol kommer inte att vara en söt nallebjörn som man kan gå till så fort man har ett problem. Det är det som är själva problemet. Kol, olja och gas är den främsta orsaken till det energiprisproblem vi står inför idag, sade Wiesner.

Hon kritiserade också EU:s energiskattedirektiv för att vara konstruerat på ett sätt som låser fast Europa i fossilberoendet. Förnybar energi beskattas, menade hon, på samma sätt som fossil energi – vilket sänder fel signaler till marknaden.

Vänsterns Hanna Gedin höjde ett annat problem: att gaspriset fortfarande sätter priset på all el i EU, vilket innebär att billig vind- och vattenkraft plötsligt blir dyr när gasmarknaden stiger. Hon riktade kritik mot att kommissionen dessutom vill kräva in så kallade flaskhalsavgifter från medlemsländerna.

– Från svenska elkonsumenter vill man ta 16 miljarder kronor. Gör om och gör rätt, sade Gedin.

Socialdemokraternas Sofie Eriksson vände sig till dem som under valrörelsen lovat låga bensinpriser.

– Se era väljare i ögonen i dag och förklara er. För ni kan inte skattesänka er ur kriget i Iran, sade Eriksson.

Säkerhet genom förnybart
I debatten om EU:s energiframtid efter Nordsjötoppmötet 2026 fortsatte argumentet. Miljöpartiets Isabella Lövin slog fast att stigande oljepriser inte bara skadar EU-medborgarna – de fyller också Putins krigskassa.

– Att säga att man står på ukrainarnas eller iraniernas sida och samtidigt vilja gynna vårt fossilberoende är inget annat än hyckleri, sade Lövin.

Alice Bah Kuhnke (MP) riktade kritik direkt mot den svenska regeringen och vad hon kallade fossilbensinpopulism.

– Säkerhet och trygghet stavas inte mer fossil energi. Säkerhet och trygghet stavas mer förnybart, sade Bah Kuhnke.

Irankriget
I en debatt om situationen i Mellanöstern tog svenska ledamöter skilda vägar.

Sverigedemokraternas Charlie Weimers menade att mordplanen mot den svensk-iranske experten Arvin Khoshnood – som enligt Weimers beordrats av den iranska regimen via det kriminella nätverket Foxtrot – visar hur islamistiska regimer utnyttjar gängkriminaliteten som ett verktyg. Orsaken, hävdade han, är misslyckad integration och okontrollerad migration.

– När man öppnar dörren för okontrollerad massmigration och misslyckad integration, utnyttjar islamistiska regimer våra gatugäng för att sprida terror, attackera våra medborgare och hota vår nationella säkerhet, sade Weimers. Han krävde utvisning av iranska diplomater och stängning av regimfinansierade moskéer.

Moderaternas Tomas Tobé betonade i stället behovet av ett stärkt Europa på flera fronter: försvar, inre säkerhet, energi och ekonomi.

– Europa har inte råd att vara svagt i en osäker värld, sade Tobé.

Socialdemokraternas Evin Incir var noga med att skilja på regim och folk.

– Iran är inte bara sin regim. Iran är ett land med perser, kurder, balucher, azerier, araber och många andra grupper, som alla förtjänar rätten att forma sin egen framtid, sade Incir. Hon krävde kraftfulla EU-sanktioner mot regimen, och pekade på att det tog över tre år att terrorstämpla IRGC – något hon kallade skamligt.

Ordväxling om regelförenkling
Meningsutbyte mellan två svenskar uppstod i debatten om en rapport om bättre EU-lagstiftning.

Jörgen Warborn (M) är föredragande för det så kallade omnibus I-paketet och drev på för principen "en in, två ut" – att varje ny kostnad för företag måste kompenseras med dubbelt så stor regelavlastning. Han framhöll att tio omnibuspaket hittills minskat kostnaderna för europeiska företag med 15 miljarder euro, men att målet är 37,5 miljarder och att tempot måste hållas uppe.

Isabella Lövin (MP) angrep Warborn för att ha gjort resor till USA inför arbetet med hållbarhetsrapporteringen, där hon menade att han träffat Heritage Foundation – tankesmedjan bakom Trumps Project 2025 – och fossilindustrins företrädare.

– Högern tycks ha glömt bort vad vårt uppdrag här är: Det är att företräda EU:s medborgare, inte amerikanska oljebolag, sade Lövin.

Warborn avvisade påståendena och menade att Lövin baserade sig på kampanjjournalistik från en lobbyistorganisation. Han pekade på att hans transparenslista innehåller bortåt 60–70 träffar med ett brett spektrum av aktörer.

Warborn friades i veckan av EU-parlamentets etiknämnd från anklagelser om intressekonflikter i samband med omnibus-paketet.

Georgien och fetma
Jonas Sjöstedt (V) talade om läget i EU-kandidatlandet Georgien där han beskrev hur det styrande partiet Georgiska drömmen systematiskt slår ner oppositionen. Han krävde riktade EU-sanktioner mot regimens företrädare och avslutade med att beskriva situationen som en lång skugga från Moskva.

I en debatt om fetma och folkhälsa framhöll Jessica Polfjärd (M) att EU måste förändra sitt synsätt på obesitas. Kraftig övervikt är inte enbart en livsstilsfråga utan också en sjukdom som kräver behandling. Miljöpartiets Pär Holmgren pekade på strukturella orsaker och kopplade ihop fetma med fattigdom och stress och efterlyste mer satsningar på bönder och skolmat inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.