Gästkrönika: Låt inte Trump skrämma oss

Hur bör EU agera i turbulenta tider, där den regelbaserade ordningen utmanas mer än någonsin? Hur kan unionens minsta beståndsdelar, kommuner och regioner, hantera skeenden som är geografiskt avlägsna, men får högst reella konsekvenser lokalt?

Vår omvärld är minst sagt orolig. Rysslands anfallskrig i Ukraina är inne på sitt femte år, och konflikten visar inga tecken på att avta även om frontlinjerna i stort sett står still. Mellanöstern är instabilare än på länge, med flera pyrande och eskalerande krigshärdar. Israel och Gaza, Israel och USA, Iran och Libanon. Om Hormuzsundet mineras och oljeflödet stryps får det enorma konsekvenser för en världsekonomi som redan påverkas av ett nyckfullt USA som betraktar Europa och EU med tilltagande fientlighet. Det är tullar, handelshinder och väpnade konflikter.

Med tanke på allt detta är det inte märkligt att frågor som försvar, konkurrenskraft och regelförenklingar hamnar högt uppe på EU:s dagordning. Europa behöver ställa om och reformeras för att hänga med i utvecklingen i världen. Men vi får inte tappa fokus från de grundläggande idealen. Även om EU:s välfärdsstater är långt ifrån perfekta så har vi lyckats skapa rika samhällen med den högsta livskvaliteten i världen. Det får vi inte glömma, hur mycket Trump än skäller på EU.

Mänskliga rättigheter, folkrätt, demokrati, jämställdhet och jämlikhet – det är inte bara fina ord, utan frågor som är extremt viktiga i det här läget. Det är värden som ifrågasätts och är på tillbakagång.

Vi lever i en tid där kampen mot auktoritära krafter och för fred och säkerhet är viktigare än på länge. Vi behöver fortsätta bygga det starka, solidariska Europa, utan att göra avkall på vare sig mjuka värden eller vår soft power. 

Det gäller för övrigt även i valårets Sverige. 

För drygt en veckan sedan arrangerade SKR EU- och internationella dagen, ett årligt evenemang för kommuner och regioner, där internationella frågor som påverkar våra medlemmar diskuteras. Temat för dagen var demokrati i en osäker omvärld, och framtidens EU.

EU är – alltjämt – fortfarande en maktfaktor i världen, med möjlighet att påverka utveckling och riktning. Så ser det inte nödvändigtvis ut för alla lokala styren i medlemsstaterna – vi som utgör EU:s ryggrad, vi som är närmast medborgarna. 

Det är hos oss som världspolitiken blir kännbar i praktiken, även om vi inte hade något att säga till om. Syriens kollaps är ett exempel på en geopolitisk händelse som skedde på långt avstånd från EU, men de flyktingströmmar som följde fick konsekvenser i realiteten, inte minst lokalt i Europa. Det är en verklighet som kommuner, regioner och lokala styren har att hantera. Det som händer där, får konsekvenser här. 

Därför är det så viktigt att vi, de i sammanhanget små spelarna, håller samman. EU:s sammanhållningspolitik måste värnas. Tyvärr innebär kommissionens förslag till långtidsbudget för 2028-2034 i stället en försvagning av sammanhållningen. Det är beklagligt.

Att vara en aktiv kommun eller region i EU innebär att vara med och utveckla demokratin och värna freden. Enigheten i Europa är helt avgörande för att hantera gemensamma hot och utmaningar. Det lokala och regionala perspektivet behöver göra sig påmint varje dag för att EU ska vara relevant i människors vardag. 

Samtidigt är de lokala resurserna för EU-arbete ofta begränsade. Det går inte att springa på alla bollar utan att riskera att insatserna blir fragmenterade och ineffektiva. Att prioritera rätt är därför avgörande. En tydligt formulerad EU-strategi blir nödvändig. Det är så vi kan påverka den stora världen där ute.

I en värld som brinner är det lätt att känna hopp- och maktlöshet. Vi måste vara starka i vår tro på att det går att förändra, om vi går samman.  

Carina Ohlsson
Gästkrönikör
Ordförande SKR:s beredning för EU-frågor och ordförande svenska delegationen till Europeiska regionkommittén.