Costa: Bombhot mot Iran bryter mot folkrätten

Den kommande tidsfristen – då USA:s president Donald Trump hotat att jämna alla broar och kraftverk i Iran med marken om landet inte öppnar Hormuzsundet – präglade det uttalande som Europeiska rådets ordförande António Costa publicerade på måndagen.

"Varje angrepp mot civil infrastruktur, nämligen energianläggningar, är olagligt och oacceptabelt. Det gäller för Rysslands krig i Ukraina, och det gäller överallt", skrev Costa.

Trump nämns inte vid namn, men uttalandet kom efter att presidenten på Truth Social skrivit att tisdagen skulle bli "kraftverkens och broarnas dag" i Iran, och upprepade hoten inför media dagen innan deadlinens utgång.

EU-kommissionen utfärdade på tisdagen ett liknande uttalande mot angrepp på civil infrastruktur.

Costa riktar i uttalandet även krav mot Iran: han uppmanar landet att omedelbart upphöra med sina angrepp mot länder i regionen och tillåta fri sjöfart genom Hormuzsundet. Costa uppger att han nyligen talat med Irans president Masoud Pezeshkian, liksom med ledarna för Israel, Förenade arabemiraten och medlarlandet Pakistan, i syfte att hitta en diplomatisk lösning, enligt Politico.

Samtidigt ledde Storbritannien i förra veckan ett möte med 41 länder, däribland Frankrike och Tyskland, om en gemensam position kring Hormuzsundets återöppnande, rapporterar Politico. Deltagarna stödde en diplomatisk lösning via FN och avvisade iranska krav på avgifter för fartyg som vill passera sundet.

Fem länder kräver vinstskatt
Medan diplomaterna arbetar för nedtrappning har krigets ekonomiska konsekvenser satt press på EU:s finansministrar.

Österrike, Tyskland, Italien, Portugal och Spanien skickade den 3 april ett gemensamt brev till klimatkommissionär Wopke Hoekstra med en uppmaning till EU-kommissionen att snabbt ta fram ett EU-gemensamt instrument för att beskatta energibolags övervinster.

"De som tjänar på krigets konsekvenser måste ta sin del av ansvaret för att lätta bördan för allmänheten", skriver ministrarna i brevet.

Brevet hänvisar till det solidaritetsbidrag om minst 33 procent på olje- och gasbolagens överskottsvinster som EU införde 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina. Ministrarna tar även upp om multinationella bolags utlandsvinster kan beskattas på ett mer riktat sätt än vad som var fallet då. I brevet konstaterar de att kommissionen redan lovat att snabbt se över förslaget. Ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis har vid sidan av brevet signalerat en öppenhet för skatten, rapporterar Politico.

Som Europaportalen tidigare rapporterat riskerar energiprisstegringen att försätta EU i stagflation. Energikommissionär Dan Jørgensen uppgav vid ett extrainsatt energiministermöte förra veckan att gaspriserna i EU stigit med 70 procent sedan kriget bröt ut och oljepriset med 60 procent – på 30 dagar har det lagt 14 miljarder euro på unionens importnota för fossila bränslen.

Meloni agerade på eget initiativ
Medan de fem länderna pressar på för en gemensam EU-lösning valde Italiens statsminister Giorgia Meloni en annan väg. I hemlighet reste hon den 4–5 april till Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten – som första europeiska ledare att besöka regionen sedan kriget bröt ut, rapporterar Politico.

Resan hölls hemlig av säkerhetsskäl; italienska underrättelsetjänster ska enligt italienska medier ha avrått från delar av besöket. Meloni sade att hon ville agera utan att avvakta en gemensam EU-lösning.

– Jag vill garantera att Italien har tillgång till den energi landet behöver, sade Meloni, enligt tidningen.

Arabstaterna i Persiska viken levererar runt 15 procent av Italiens oljeförbrukning. Effekterna är redan konkreta: fyra italienska flygplatser har varnat för möjliga bränslebegränsningar till följd av begränsad tillgång från en av leverantörerna, rapporterar Politico.

Varningar om hybridattacker
EU:s inrikeskommissionär Magnus Brunner skickade i slutet av mars ett brev till samtliga 27 inrikesministrar där han varnade för att kriget väcker farhågor om terroristers inresa i EU, sårbar kritisk infrastruktur och säkerheten vid judiska platser, rapporterar Euractiv. Brunner uppmanade länderna att prioritera skyddet av vad han kallade "mjuka mål" som energi- och finansinfrastruktur.

Parallellt har en grupp som kallar sig Ashab al-Yamin tagit på sig ansvaret för en rad bränder och sprängningar riktade mot judiska mål och amerikanska banker i Belgien, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien under de senaste veckorna, rapporterar Financial Times. Gruppen, som inte hade någon närvaro på nätet före den 9 mars, kommunicerar via Telegram-kanaler kopplade till iransk statspropaganda.

Huruvida Iran ligger bakom gruppen är inte bekräftat och utreds av polis i flera länder. Analytiker vid tankesmedjan International Centre for Counter-Terrorism bedömer att gruppen sannolikt är ett projekt av iransk underrättelsetjänst, men understryker att det saknas bevis för en organiserad struktur bakom den.

Trumps tidsfrist för Iran att öppna Hormuzsundet löper ut klockan 2:00 natten till onsdag, svensk tid.  

”En hel civilisation kommer att dö i natt, för att aldrig mer återuppstå. Jag vill inte att det ska hända, men det kommer förmodligen att hända", skriver presidenten på Truth social.

Artikeln har uppdaterats under publiceringsdagen.