EU larmar om energikris: Inga illusioner om en snabb lösning

På tisdagen höll EU:s energiministrar ett extrainsatt krismöte om Irankrigets konsekvenser för Europas energiförsörjning. Energikommissionär Dan Jørgensen pekade på att gaspriserna i EU har stigit med 70 procent sedan kriget bröt ut och oljepriset med 60 procent. På 30 dagar har det tillfört 14 miljarder euro till unionens importnota för fossila bränslen.

– Vi bör inte hysa några illusioner om att konsekvenserna av denna kris för energimarknaderna kommer att vara kortvariga, för det kommer de inte att vara, sade Jørgensen efter mötet.

– Vad jag finner ytterst viktigt är att slå fast så tydligt jag bara kan, att även om den freden är här i morgon, så kommer vi ändå inte att återgå till det normala inom en överskådlig framtid, sade Jørgensen.

Verktygslåda på väg
EU-kommissionen arbetar på ett åtgärdspaket. Jørgensen uppgav att det bland annat inkluderar sänkta nätavgifter och elskatter – något kommissionens ordförande Ursula von der Leyen redan aviserat – samt utvidgade statsstödsregler för drabbade industrier. Kommissionen vill också förenkla för länder och företag att använda finansiella instrument som kan koppla loss gaspriset från elpriset.

Jørgensen sade att en engångsskatt på energibolagens vinster inte är utesluten om priserna når 2022 års nivåer. Han förutser inte ett sådant scenario, men underströk att kommissionen förbereder sig.

– Om vi närmar oss en liknande situation är det en möjlighet, sade Jørgensen.

På mötet betonades att åtgärderna måste vara samordnade, riktade och tillfälliga – och inte riskera att snedvrida den inre energimarknaden eller undergräva det långsiktiga klimatarbetet. Samtidigt betonade både Cyperns energiminister Michael Damianos och EU-kommissionär Dan Jørgensen att EU för närvarande inte ser några omedelbara olje- eller gasbrister, tack vare tidigare diversifiering av leveranser och ett begränsat direkt beroende av Persiska viken. Men de underströk att säkerheten inför kommande vintrar inte kan tas för given.

Energikommissionären drog också en mer långsiktig slutsats av krisen.

– Energioberoende är vägen framåt, och det är ett strategiskt imperativ – ekonomiskt och ur ett säkerhetsperspektiv, inte bara för klimatets skull, sade Dan Jørgensen.

IEA: historisk störning
Internationella energiorganet IEA har konstaterat i en oljemarknadsrapport att kriget har orsakat "det största utbudsavbrottet i den globala oljemarknadens historia". Hormuzsundets nära totala stopp för tankertrafik har tvingat Gulfstater att kraftigt skära ned sin produktion. Framför allt diesel och flygbränsle pekas ut som de mest utsatta produkterna.

Även om EU:s direkta beroende av Persiska viken är begränsat slår chocken hårt via världsmarknadspriserna. Asiatiska länder konkurrerar nu intensivt om alternativa leveranser, vilket driver upp priset på flytande naturgas globalt och lockar fartyg österut. Elva tankfartyg med flytande naturgas med USA- och nigeriansk flagg ska under de senaste dagarna ha omdirigeras från Europa mot Asien, rapporterar Politico.

Toppmöte kan bli nästa steg
Energiministermötet är troligtvis inte det sista. Europeiska rådets ordförande António Costa uppges, enligt anonyma källor citerade av Politico, överväga att sammankalla stats- och regeringscheferna till ett extra toppmöte.

Stämningen bland dem som följer diskussionerna beskrivs som allvarlig. En EU-tjänsteman med insyn i samtalen drog paralleller till coronakrisen och sade till Politico att de potentiella konsekvenserna av energibristerna och den ekonomiska smittoeffekten kan få 2020 att "se ut som en barnlek".

EU möter krisen med liten marginal
Som Europaportalen tidigare rapporterat träffar chocken EU i ett pressat läge: gaslagren ligger under det historiska genomsnittet, alternativen är i praktiken uttömda och de nationella statsfinanserna har litet handlingsutrymme. Ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis har nyligen varnat för att krisen riskerar att försätta EU i stagflation – en kombination av stigande priser och svag tillväxt.