Ungerska valet: Magyar leder stort – men seger räcker kanske inte till

Inför söndagens parlamentsval i Ungern leder Péter Magyar och hans mittenkonservativa Tiszaparti Viktor Orbáns Fidesz med tio procentenheter i Politicos sammanvägda mätning av ungerska opinionsinstitut. Väljarforskningsinstitutet Median – ett av få institut som korrekt förutsåg Fidesz valseger 2022 – har presenterat en projektion som antyder att Tisza kan vara på väg mot en supermajoritet i parlamentet.

Medan oberoende institut genomgående visar Tisza-ledning, pekar regeringsvänliga mätinstitut fortfarande mot Fidesz-seger. Medians projektion bygger dessutom på mätningar från februari och mars – innan de senaste veckornas avslöjanden om den ungerska regeringens kontakter med Moskva.

Röster och mandat är olika saker
Det ungerska valsystemet är konstruerat på ett sätt som gör att stort röststöd inte nödvändigtvis ger motsvarande representation i parlamentet. Valkretsarna har ritats om för att gynna landsbygdsområden där Fidesz, premiärminister Viktor Orbáns högernationalistiska parti, är starkare. En reform från 2011 bäddar dessutom in en vinnarbonus: röster som vinner mer än nödvändigt i direktvalskretsar läggs till i beräkningen av listmandaten och förstärker det parti som tar hem flest direktmandat. Till detta kommer poströster från utlandsbosatta ungrare – rekordmånga registrerade i år – som historiskt gått överväldigande till Fidesz.

Tisza behöver sannolikt ett rejält röstöverskott för att en valvinst ska omvandlas till parlamentarisk majoritet, enligt Politico. Det var exakt vad som hände 2022, då Orbáns regeringsalternativ fick  52 procent (valkretsvalet) och 54 procent (partilistvalet) av rösterna men 68 procent av platserna i parlamentet.

Supermajoriteten avgör allt
Det är tvåtredjedelsmajoriteten – 133 av 199 mandat – som sätter gränsen för vad ett Magyar-styre faktiskt kan åstadkomma när det gäller mer omfattande reformer av styret av landet.

Under den gränsen sitter Orbáns konstitutionsdomstol, åklagarmyndighet och den av Fidesz utsedde presidenten Tamás Sulyok, vars mandat löper till 2029, kvar. Orbán har under 16 år bemannat landets institutioner med lojala personer och stiftat ett stort antal så kallade kardinallagar som kräver just tvåtredjelsmajoritet för att ändras.

– Om Magyar inte får två tredjedelar kan han inte förändra systemet nämnvärt. Och systemet tjänar Orbán tills det är demonterat, sade politikforskaren Júlia Pőcze vid tankesmedjan Centre for European Policy Studies (CEPS) i Bryssel, till Politico.

Det finns också en ytterligare aspekt på detta. Statsvetaren Zoltán Ádám vid Budapests ELTE-universitet skriver på Verfassungsblog att en eventuell Tisza-supermajoritet i sig riskerar att upprepa det demokratiska problem den är tänkt att lösa: en regering utan meningsfulla kontrollmekanismer, precis som under Orbáns tid.

Vad Magyar lovar – och vad han undviker
Magyar har lovat att återupprätta rättsstatliga institutioner, bekämpa korruptionen och låsa upp de miljarder i EU-medel som frusits sedan 2022 på grund av brister i rättsstaten. Han har beskrivit sin tänkta relation till EU som konstruktiv men kritisk.

– Vi vill vara med vid bordet, sade Magyar till nyhetsbyrån AP.

På flera områden ligger Tisza och Fidesz nära politiskt. Partiet avvisar EU:s migrations- och asylpakt, motsätter sig leveranser av vapen till Ukraina och stödjer inte ett ukrainskt EU-medlemskap på snabbspår. Tiszas EU-parlamentariker röstade i februari mot det 90 miljarder euro stora EU-lånet till Ukraina.

Magyar har talat om ett pragmatiskt förhållande till Ryssland – respekt för varandras suveränitet, utan att för den skull bryta energibanden omedelbart.

– Det betyder inte att vi måste sluta använda rysk olja imorgon, sade han till AP.

Ungrarna stöder EU – men är splittrade om Ukraina
En opinionsundersökning från tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR), genomförd i slutet av mars och i början av april, visar att tre av fyra ungrare litar på EU – mer än på någon enskild ungersk politiker. Stödet för det ungerska EU-medlemskapet är brett, inklusive bland en majoritet av Fidesz-väljare.

"Undersökningen avslöjar ett annat Ungern än det Orbán säljer till Europa och till sina vänner runt om i världen", skriver ECFR-forskarna Piotr Buras och Pawel Zerka.

Men mätningen blottlägger en spricka som är avgörande för hur mycket ett Magyar-styre faktiskt kan förändra i praktiken: Tisza-väljarna är i det närmaste jämt delade i frågan om ekonomiskt stöd till Ukraina, om Ukrainas EU-framtid och om hur de ser på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Orbán har misslyckats med att mobilisera sina väljare kring EU-fientligheten – men lyckats göra sin anti-ukrainska retorik till ett effektivt verktyg för att splittra oppositionen inifrån, konstaterar Buras och Zerka.

EU-partners "vore kloka att inte förvänta sig en fullständig kursomläggning i utrikespolitiken", avslutar de.

Det är inte EU-frågor ungrarna röstar på
Omvärlden följer valet som en uppgörelse om EU:s framtid. Ungrarna röstar i stor utsträckning på andra grunder.

ECFR-mätningen visar att Tisza-väljarna sätter korruption och styrning som sin viktigaste fråga, följt av offentliga tjänster såsom sjukvård och skola. EU-relationer hamnar långt ner på listan. Det är välfärdens sönderfall och den ekonomiska stagnationen som driver väljarrörelsen.

En rapport från tankesmedjan CEPS inför valet dokumenterar bakgrunden. Ungern har EU:s högsta cancerdödlighet och landets PISA-resultat är de sämsta i landets historia. Sjukvården vittnar om köer på upp till sju år för planerade operationer och en akut brist på utbildad personal. Utvandringen har accelererat och befolkningen krymper snabbare än i något annat i Europa. Trots att Ungern länge hört till de tre största nettomottagarna av EU-stöd i förhållande till BNP, enligt Europaportalens beräkningar, har välfärden försämrats – ett resultat, menar kritikerna, av den korruption som styrt medlen bort från sina syften.

Magyars kampanj har riktat in sig på dessa vardagsfrågor.

Orbáns arv i EU
Viktor Orbán har lagt in veto mot beslut fler gånger än någon annan EU-ledare i historien, rapporterar AP med hänvisning till en intern EU-parlamentsrapport.

– Det är häpnadsväckande. Ingen annan kommer ens i närheten. Det är den största konstruktionssvagheten i EU som han har blottat, sade den tyske miljöpartistiske EU-parlamentarikern Daniel Freund, rapporterar AP.

Men CEPS-rapporten pekar på en paradox: konfrontationerna tvingade också EU att sträcka sina fördrag till bristningsgränsen och driva igenom reformer som annars saknade politiskt stöd. Villkorsmekanismen – som kopplar EU-medel till rättsstatliga krav – och den europeiska mediefrihetslagen är, åtminstone delvis, produkter av Ungernstriden. Orbán behövde EU för medlen och för fienderollen, EU behövde Orbán som drivkraft för reformer ingen annars hade politisk vilja för, menar CEPS.

De struktursvagheter han exploaterade kvarstår dock. Lissabonfördragets krav på enhällighet i rådet innebär att en enda medlemsstat kan blockera de strängaste sanktionerna. Artikel 7(2) i EU-fördraget – det enda verktyget som faktiskt kunnat dra in Ungerns rösträtt – har aldrig använts. En bidragande orsak är att Slovakiens statsminister Robert Fico lovat att lägga in veto.

Polen som varning
Den närmaste parallellen till vad som kan vänta finns i Polen. När Donald Tusks koalitionsregering tog över efter högernationalistiska partiet Lag och rättvisa 2023 löste EU upp frysta medel mot löften om rättsstatliga reformer och artikel 7(1)-processen – den "lättare" versionen av EU:s sanktionsmekanism som kan fastslå risker för EU:s grundläggande värden men inte utlösa direkta påföljder – lades ned.

Sedan dess har Polens president Karol Nawrocki, vald med stöd av Lag och rättvisa, systematiskt blockerat reformlagstiftning som ska stärka rättsstaten, med sitt veto. Reformerna som låg till grund för att medlen löstes upp har inte fullt ut genomförts.

Om Magyar vinner ställs EU inför samma avvägning – ge den nya ungerska regeringen samma förtroende Polen fick och riskera trovärdigheten, eller hålla fast vid regelverket och riskera att framstå som selektivt, menar CEPS-rapportförfattarna. Konkret hänger bland annat ungerska försvarsmedel som ännu inte godkänts av EU-kommissionen i luften som ett potentiellt förhandlingskort – oavsett vem som vinner söndagens val.

Vad händer nu
Vallokalerna öppnar på söndag klockan sex och stänger klockan sju på kvällen ungersk tid. Preliminära resultat väntas från klockan åtta. Den komplicerade beräkningsmodellen för listmandaten innebär att den första säkrare mandatfördelningen troligen inte är klar förrän vid midnatt eller senare.