EU-budgetbud: Jordbruk skonas, forskning och försvar skärs ner och Sverige rasar

Det cypriotiska ordförandeskapet lade på torsdagen fram de första konkreta siffrorna i förhandlingarna om EU:s flerårsbudget för 2028–2034. Den så kallade förhandlingsboxen – det dokument som sätter den politiska riktningen för de kommande månaders förhandlingar – lägger totalkostnaderna på 1 730 miljarder euro. Det är en minskning med knappt 33 miljarder jämfört med EU-kommissionens förslag från i somras.

Kritiker: Nedskärningar på fel ställe
Budgetposterna för konkurrenskraft, forskning, försvar och globalt bistånd skärs ned med 3,9 procent. Jordbruksstöden och sammanhållningspolitiken – som framför allt gynnar sydliga och östliga EU-länder – lämnas i princip orörda.

Det är tvärtom mot vad de länder, som Sverige, som länge krävt en mer bantad och moderniserad budget velat se.

Cyperns biträdande EU-minister Marilena Raouna presenterade boxen på en pressträff i Bryssel och räknade med protester.

– Det innebär inte att alla är glada. Det är en kompromiss – men en balanserad sådan, sade Raouna.

Cypern tillhör själv den informella gruppen "sammanhållningsvänner" som arbetat för att skydda jordbruks- och regionalstöden från nedskärningar. Diplomater från nettobetalarländerna anklagade ordförandeskapet för att inte agera neutralt.

– Vi ville ha tjugo procents nedskärning – vi fick två, uppgav en EU-diplomat för Politico.

Sverige: "Helt oacceptabelt"
Reaktionerna var omedelbart skarpa från de länder som konsekvent krävt en bantad budget. Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) lämnade inget tolkningsutrymme.

– Den här boxen är helt oacceptabel, sade Rosencrantz.

– Nedskärningarna är knappt synliga och långt ifrån tillräckliga. Sverige har hela tiden varit tydligt med att volymen måste ner ordentligt, sade hon och menade att det cypriotiska förhandlingsförslaget inte är i linje med verkligheten.

Även från Nederländerna, ett av de länder som vill hålla nere EU-budgete, kom kritik. Finansministern Eelco Heinen sade att förslaget var obalanserat och saknade rätt fokus, rapporterar Euractiv.

Parlamentet kräver tio procent mer
Stödet för den cypriotiska boxen saknas även i EU-parlamentet – men av helt andra skäl. Parlamentets två huvudförhandlare, kristdemokratiska och konservativa EPP:s rumänske Siegfried Mureșan och socialdemokratiska S&D:s portugisiska Carla Tavares, avvisade förslaget.

– Vi avvisar rådets förslag, som helt enkelt inte är anpassat till dagens verklighet, sade Mureșan.

Parlamentet röstade i april för en budget som är tio procent större än kommissionens förslag. Mureșan och Tavares kräver dessutom öronmärkta anslag till jordbruk och sammanhållning, i stället för kommissionens modell med samlade nationella partnerskapsplaner.

Att parlamentet ska få sin vilja igenom är dock historiskt sett osannolikt (se faktaruta).

Nya EU-skatter som villkor
En tredje spänningslinje handlar om hur budgeten ska finansieras. Europeiska rådets ordförande António Costa slog i sitt inbjudningsbrev till stats- och regeringscheferna inför nästa veckas EU-toppmöte fast att framsteg på ett nyckelområde är avgörande för en uppgörelse i år.

"Detta inkluderar att göra framsteg om nya egna medel, som kommer att vara avgörande", skriver Costa.

Egna medel är direkta inkomstkällor till EU-budgeten – utöver de avgifter som medlemsländerna i dag betalar. Bland förslagen finns en bolagsavgift, en koldioxidtull och utsläppshandel. Frankrike har gjort nya skatter till ett villkor för en uppgörelse. Sverige och några andra länder är motståndare.

Toppmötets skarpa läge
Nu passas frågan vidare till EU:s stats- och regeringschefer. Medlemsländernas EU-ambassadörer samlas på söndag, EU-ministrarna på måndag vid ministerrådsmötet och toppmötet hålls den 18–19 juni. Inför mötet lade Italiens premiärminister Giorgia Meloni till ytterligare ett krav: antingen avskaffas systemet med nationella rabatter på EU-avgifter, eller begär Rom en rabatt i paritet med de länder som i dag har sådana, rapporterar Euractiv. Sverige tillhör några få rika länder som har krävt och fått rabatt på sin medlemsavgift, en kostnad som övriga EU-länder får bära.

Irland tar över ordförandeskapet den 1 juli med uppgiften att föra parterna mot en uppgörelse. Målet är ett avtal senast i december 2026, för att flerårsbudgeten ska träda i kraft den 1 januari 2028. Om förhandlingarna drar ut på tiden riskerar de att hamna mitt i valkampanjer i flera stora EU-länder under 2027.