Debatt: EU vill fasa ut djurförsök – men Sverige bromsar

Idag den 1 juni tog EU ett steg som kan förändra situationen för miljontals djur i grunden. Då presenterade EU-kommissionen sin färdplan för att fasa ut djurförsök i kemikalietester. I färdplanen slår kommissionen fast att den nuvarande utvecklingen går för långsamt och de är också tydliga med att ett nytt system behövs.

Det är ett historiskt besked. Men för att det ska få avsedd effekt krävs medlemsländer som nu driver utvecklingen framåt.

Det folkliga stödet för förändring är stort. Det visar inte minst reaktionerna på bilderna från europeiska laboratorier, där djur utsätts för mycket plågsamma giftighetstester. Apor hålls fast medan kemikalier förs ner i magen via en slang. Hundar tvingas andas in testsubstanser. Djur som överlever avlivas när försöken avslutas.

Detta sker inte i strid med regelverket – utan inom det.

Samtidigt har vetenskapen tagit stora steg framåt. Djurfria metoder, baserade på mänsklig biologi, kan i dag i många fall ge bättre och mer relevanta svar än djurförsök.

Detta är utgångspunkten för EU:s färdplan. Den markerar en ny fas där fokus flyttas från om djurförsök ska ersättas till hur det ska ske. Och den ställer konkreta krav på medlemsstaterna att investera i metoderna som ska ersätta djurförsöken.

EU-kommissionens färdplan innebär inte bara en ambition att minska djurförsök. Den förutsätter också att medlemsstaterna bygger upp den forskning, validering och infrastruktur som krävs för omställningen. Sett i det ljuset framstår Sveriges nuvarande prioriteringar som otillräckliga.

Här måste Sverige välja väg.

Alla som arbetar med djur i försök inom EU ska redan idag följa 3R-principen – replace, reduce och refine – för att ersätta, minska och förfina användningen av djurförsök. Men för att lyckas med uppgiften krävs rätt resurser, och här står Vetenskapsrådets forskningsanslag till 3R‑forskning och stampar på runt 13 miljoner kronor om året. Det räcker bara till ett fåtal projekt i ett forskningssystem där enstaka projekt kostar flera miljoner.

Samtidigt monteras den befintliga infrastrukturen ned. Sveriges 3R‑center, som har till uppgift att driva nationell samordning och kompetensuppbyggnad inom området, har fått sin öronmärkta finansiering borttagen, vilket har tvingat fram stora nedskärningar. Det betyder att Sverige i praktiken är i färd med att montera ned infrastrukturen som krävs för att delta i den omställning som EU nu sätter i gång.

Kontrasten mot andra jämförbara länder är tydlig. Nederländerna satsar just nu 1,3 miljarder kronor i ett nationellt center för djurfria metoder.

Detta är inte bara ett djurskyddsproblem. Att låsa fast Sverige i ett fortsatt beroende av djurförsök, där resultatens tillförlitlighet för människor alltid har varit bristfällig, är också ett forskningspolitiskt misslyckande. Länder som leder utvecklingen av djurfria metoder kommer också att leda framtidens läkemedels‑ och kemikaliesäkerhet.

EU:s färdplan ger ett tydligt besked: det är dags att ställa om till djurfri forskning. Frågan är vilka länder som hänger med.

Djurens Rätt vill därför se tre saker:

·       Kraftigt höjda satsningar på forskning och validering av djurfria metoder

·       Återställd och förstärkt finansiering av Sveriges 3R‑center

·       En tydlig svensk strategi för att genomföra och bidra till EU:s färdplan

Djurförsöken kommer inte att försvinna av sig självt. De fasas ut när politiken väljer att visa ett starkt ledarskap och rikta om resurser till humana, säkra, djurfria metoder.

EU har visat vägen. Nu är det upp till Sverige att följa efter – eller bli kvar längst bak.

Tina Hogevik
Riksordförande för Djurens Rätt