Europa lovar ta större Nato-ansvar – Ukraina får 140 miljarder

Två dagars förhandlingar i den turkiska huvudstaden avslutades på onsdagen med en gemensam deklaration undertecknad av samtliga 32 medlemsländer. Mötet inleddes i ett ansträngt läge sedan USA:s president Donald Trump hotat med handelsstopp mot Spanien och upprepat sina krav på danska Grönland, men landade enligt Natos generalsekreterare Mark Rutte i enighet.

Europa tar större ansvar
I slutdeklarationen skriver de 32 ledarna att de bygger "ett starkare Europa i en starkare Nato", där Europa och Kanada i samarbete med USA tar ett större ansvar för alliansens försvar. Statsminister Ulf Kristersson (M) kopplade utvecklingen till begreppet Nato 3.0, ett uttryck av amerikanskt ursprung.

– Man syftar på ett Nato där Europa har en större andel av det samlade ansvaret och framför allt en större andel av försvaret av Europa, sade Kristersson.

Rutte sade vid sin avslutande presskonferens att medlemsländerna redan nått fyra procent av BNP i sammanlagda försvars- och säkerhetsinvesteringar – ett år in i det tioåriga mål om fem procent som slogs fast vid förra årets Natotoppmöte i Haag.

– Vårt fokus har nu skiftat avgörande från att sätta mål till att leverera resultat, sade Rutte.

Enligt Natos egen sammanställning väntas fem av de 32 medlemsländerna nå det övergripande målet om fem procent av BNP redan i år, nio år före deadline 2035. Spridningen mellan länderna är samtidigt stor. Spanien, som redan i Haag meddelade att landet inte avser nå upp till nivån, väntas enligt samma sammanställning stanna på exakt två procent både i år och nästa år, medan Sverige mer än fördubblat sina försvarsanslag sedan 2021.

140 miljarder till Ukraina
Natoländerna lovar i deklarationen Ukraina 70 miljarder euro i militärt stöd, utrustning och utbildning för 2026 och minst motsvarande summa för 2027. Enligt genomgångar av Kyiv Independent och tyska Tagesschau är en betydande del av beloppet dock sedan tidigare beslutade pengar: minst 28,3 miljarder euro är ett EU-lån som klubbades redan i april.

Trump meddelade samtidigt att USA ger Ukraina licens att själva tillverka det amerikanska luftvärnssystemet Patriots missiler.

– Vi ska ge er en licens att tillverka Patriot-robotar, sade Trump till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt BBC.

Flera analytiker har ifrågasatt hur snabbt Ukraina i praktiken kan bygga upp en egen produktion, rapporterar Financial Times.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) upprepade i Ankara den kritik hon riktade mot bördefördelningen redan inför toppmötet, då hon krävde att fler länder bidrar till Ukraina.

– Sverige har tillsammans med övriga nordiska och baltiska länder stått för en tredjedel av Natos militära stöd till Ukraina, trots att vi bara utgör tre procent av befolkningen, sade Malmer Stenergard.

Natoländerna beslutade också att uppgradera den mångåriga övervakningsinsatsen Baltic Air Policing till en försvarsinsats med utökat mandat, rapporterar Reuters. Piloterna får därmed möjlighet att skjuta ned hot i luften över Estland, Lettland och Litauen, som saknar egna stridsflygplan.

Trump skakade om mötet
Mötet inleddes i ett ansträngt läge. Redan på tisdagen meddelade USA:s president Donald Trump att han beordrat ett handelsstopp med Spanien. Han upprepade samtidigt sina krav på att USA ska kontrollera Grönland, som tillhör Danmark.

Bakom stängda dörrar var tonen betydligt mildare, enligt en källa med insyn i samtalen som Reuters talat med. Trump ska varken ha nämnt Spanien, Grönland eller Iran under det slutna ledarmötet.

– Vi vill stanna hos er, sade Trump enligt källan, enligt Reuters.

Politico rapporterar samma bild utifrån fyra personer som var med i rummet, enligt Politico.

Utåt talade Trump efteråt om enighet.

– Det fanns mycket kärlek i det rummet, sade Trump, enligt AP News.

Rutte liknade dynamiken vid en familj som ibland grälar högljutt men sedan enas igen.

– Det är lite som i en familj, sade Rutte, enligt BBC.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul bedömde ändå att alliansen inte försvagats.

– Nato är starkare än det någonsin har varit, sade Wadephul, enligt Deutsche Presse-Agentur.

Svensk industri storsäljare
Vid sidan av säkerhetsdiskussionerna stod försvarsindustrin i centrum. Vid det Nato-forum för försvarsindustrin som föregick ledarmötet tillkännagav nya kontrakt för över 50 miljarder dollar.

Försvarsminister Pål Jonson (M) lyfte fram Sveriges roll.

– Inom loppet av sju dagar har Sverige och svenska försvarsföretag ingått affärer på försvarsområdet för över 100 miljarder, sade Jonson.

Han nämnde bland annat stridsflygplanet Gripen till Ukraina, ubåtar till Polen samt upp till tio spaningsflygplan av typen GlobalEye till Nato. Nato bekräftar separat att man gemensamt upphandlat GlobalEye för att modernisera alliansens luftburna övervakning.

Jonson och Tysklands försvarsminister Boris Pistorius undertecknade också en avsiktsförklaring om fördjupat samarbete inom luftförsvar.

– Vi ingick en avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete på luftförsvarsområdet, sade Jonson.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kopplade under mötet ihop unionens egna satsningar med Natos försvarsplanering. Hon pekade på EU:s program ReArm Europe, som kan mobilisera upp till 800 miljarder euro fram till 2030, och det gemensamma upphandlingsprogrammet Safe på 150 miljarder euro, där tio avtal värda 100 miljarder euro redan ingåtts.

– Med de här skattepengarna vill vi förstås ha avkastning på investeringen, vi vill ha bra jobb i Europa, och vi vill ha forskning och utveckling i Europa, sade von der Leyen.

Vägen framåt
Den nya industristrategin ska konkretiseras i en implementeringsplan som Natos vapendirektörskonferens CNAD tar fram till oktober. Var och när nästa toppmöte hålls är fortfarande inte fastställt. Enligt beslutet i Haag skulle mötet 2027 hållas i Albanien, men den formuleringen saknas i årets deklaration. Rutte bekräftade dock vid sin presskonferens att Albanien fortfarande väntas stå värd, men att exakt tidpunkt återstår att bestämma.