EU:s sociala riktmärke ligger fast – men två av tre mål glider bort

EU-kommissionen lade på onsdagen fram en rapport om sociala pelaren, en avstämning inför att pelaren fyller tio år 2027. Pelaren, som tillkom delvis på svenskt initiativ, klubbades 2017 av EU-parlamentet, ministerrådet och kommissionen och omfattar 20 principer om allt från minimilöner till barnomsorg. Nu pekar kommissionen ut tre områden där insatserna behöver skärpas: kostnadsläget för hushållen, AI:s effekter på arbetsmarknaden och ojämlikhet.

– Det innebär att människor aldrig lämnas att klara sig själva i sin svåraste stund, sade EU-kommissionären för sociala rättigheter och jobb Roxana Mînzatu om vad pelaren ska betyda i praktiken.

Två av tre mål glider bort
År 2021 satte EU tre mål att nå till 2030: minst 78 procent sysselsättning, minst 60 procent av vuxna i utbildning varje år, och 15 miljoner färre människor i risk för fattigdom eller utanförskap.

Sysselsättningsmålet ligger inom räckhåll – 76,1 procent av personer mellan 20 och 64 år hade jobb 2025. De två andra målen är mer avlägsna. Utbildningsdeltagandet låg på 39,5 procent 2022, långt under målet på 60 procent. Och sedan 2019 har antalet människor i risk för fattigdom eller utanförskap bara minskat med 3,5 miljoner, mot ett mål om 15 miljoner.

För Sverige ser bilden delvis annorlunda ut. Sysselsättningen ligger nära det svenska målet, och utbildningsdeltagandet är redan högre än EU:s mål. Men fattigdomsutvecklingen pekar åt fel håll: antalet svenskar i risk för fattigdom eller utanförskap har istället ökat sedan 2019.

50 miljoner står helt utanför arbetsmarknaden
Kommissionen pekar särskilt ut en grupp: nästan 50 miljoner arbetsföra européer varken har ett jobb eller söker ett. Gruppen skiljer sig från de arbetslösa – det handlar om människor som av olika skäl har slutat söka arbete helt.

– Målet är inte att tvinga in människor i vilket jobb som helst. Målet är att öppna en framkomlig väg mot ett kvalitetsjobb för de flesta av dem, som svarar både mot deras förmågor och mot ekonomins behov, sade Mînzatu.

Kommissionen inledde på onsdagen ett samråd med arbetsmarknadens parter om ett EU-initiativ för att aktivera denna grupp. Vilken form initiativet till slut får är oklart – det kan bli ett direktiv, en rekommendation eller enbart stödjande åtgärder.

– Hur ska man kunna hoppas förbättra en persons ekonomiska situation om man inte först hjälper dem, via medlemsländerna, till ett kvalitetsjobb – ett anständigt jobb, med anständig lön och anständiga arbetsvillkor, sade Mînzatu vid pressträffen.

Den socialdemokratiska S&D-gruppen i EU-parlamentet välkomnar samrådet, men varnar för att det inte räcker med enbart en morot.

– Vi välkomnar den första samrådsfasen om aktivering som inleddes i dag, men aktivering måste betyda möjlighet, inte påtryckning. Det fungerar bara om det backas upp med tillgång till utbildning, barnomsorg, sjukvård och adekvat inkomststöd, sade Gaby Bischoff från S&D-gruppen i ett uttalande.

Facken vill se lagar, inte råd
Kommissionen vill också sätta upp en ny expertgrupp som ska undersöka hur AI påverkar arbetsmarknaden. Men varken tidsplan eller vilka som ska sitta i gruppen är klart.

– Jag kan i dag inte presentera vare sig en tidsplan eller regler för hur gruppen ska sättas samman, sade Mînzatu vid pressträffen.

När det gäller algoritmisk styrning på arbetsplatsen – till exempel när en algoritm bedömer en anställds prestation – skriver kommissionen bara att den "överväger" stödåtgärder som utbyte av goda exempel och kompetensuppbyggnad. Det är en mjukare linje än det direktiv om plattformsarbete som redan är bindande för medlemsländerna.

Socialdemokraten Bischoff är kritisk.

– Vi behöver inte fler seminarier, vi behöver lagstiftning, sade hon, och pekade på att plattformsarbetare redan har bindande skydd.

– Varje arbetare vars rekrytering, arbetspass och uppsägning avgörs av en algoritm förtjänar samma skydd.

Europafacket, den europeiska fackliga samorganisationen, går längre i sin kritik av hela rapporten.

– Europa måste snarast ändra kurs för att överhuvudtaget ha en chans att nå sina sociala mål, sade ETUC:s generalsekreterare Esther Lynch.

Samrådet om aktiveringsinitiativet väntas ge besked i höst. Ett förslag till lagstiftning om kvalitetsjobb, "Quality Jobs Act", väntas läggas fram under fjärde kvartalet 2026.