Förslag: EU lättar på utsläppskraven – styr om klimatpengar till industrin

Frågan om framtiden för utsläppshandeln – ett av unionens viktigaste verktyg för att minska klimatutsläppen – har varit en av EU:s mer kontroversiella under sommaren, med industrilobbyister och en grupp medlemsländer på ena sidan och en annan grupp länder, däribland Sverige, på den andra.

Så vill kommissionen ändra utsläppshandeln
Med sitt förslag på fredagen vill kommissionen sakta ner den årliga minskningstakten jämfört med det som tidigare planerats för att ge industrin mer tid att ställa om. Samtidigt fortsätter en del av utsläppsrätterna att delas ut gratis till företag även efter 2030 – men bara till de som investerar i att minska sina utsläpp i EU.

– Fri tilldelning betyder inte fria pengar. Hundra procent av de fria utsläppsrätterna måste investeras i utsläppsminskningar i Europa, sade EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra på fredagens presskonferens.

Sedan 2013 har EU:s utsläppshandel genererat över 270 miljarder euro.

Kommissionen vill också styra om pengarna som medlemsländerna får in när de säljer utsläppsrätter på auktion. Minst hälften av dessa intäkter ska nu gå till att hjälpa just de branscher som handlar med utsläppsrätter att ställa om.

– Medlemsländerna får omkring 80 procent av alla intäkter från utsläppshandeln. Men av dessa har mindre än tio procent gått till att minska industrins utsläpp, sade Hoekstra.

Enligt kommissionen kommer EU:s klimatmål till 2040 om att minska utsläppen med 90 procent fortfarande att kunna nås trots de lättade kraven i utsläppshandeln.

Systemet utökas också till fler områden. Sjöfarten får kraftigt ökat ekonomiskt stöd för att ställa om till mindre fossilbaserade bränslen, fler flygningar till länder utanför EU omfattas av handeln och sopförbränning inkluderas gradvis från 2031. (Se faktaruta.)

Oenligt bland EU-länderna
Frågan har splittrat EU:s medlemsländer. En grupp på tio länder, med Polen och Italien i spetsen, har drivit på för lättnader i systemet med hänvisning till stigande energipriser och konkurrenskraft. Sverige och Finland har tillsammans med bland andra Spanien och Nederländerna istället drivit på för att behålla ett strikt regelverk och den svenska regeringen har varnat för att lättnader riskerar tvinga fram hårdare klimatkrav på andra sektorer, som transporter och skogsbruk.

– Förslaget rubbar spelreglerna för alla företag som ligger i framkant och investerat i sitt klimatarbete. Regeringen kommer att kämpa med näbbar och klor, med svenskt näringsliv och industri i ryggen, mot denna uppluckring, skriver klimatminister Romina Pourmokhtari till SVT.

Delade reaktioner i EU-parlamentet
Europaparlamentets huvudförhandlare i frågan, tysken Peter Liese, som tillhör den kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen, var positiv till förslaget.

– I dag är en bra dag för klimatskyddet och för våra industriers konkurrenskraft. Framför allt är det en bra dag för jobben, sade Liese i ett uttalande.

Pierfrancesco Maran, italiensk EU-parlamentariker för den socialdemokratiska S&D-gruppen och ordförande i miljöutskottet, var mer avvaktande och krävde tydligare besked från medlemsländerna om hur pengarna faktiskt används.

– Vi har en skyldighet att se till att varje euro används transparent och strategiskt för att både driva på utsläppsminskningar och stärka europeisk industris konkurrenskraft. Vi behöver ett tydligt åtagande från medlemsländerna för det, sade Maran i ett uttalande.

Centerpartisten Emma Wiesner (C), som förhandlar frågan för den liberala RE-gruppen i EU-parlamentet, var betydligt mer kritisk.

– EU-kommissionen går den fossilkramande industrin till mötes, dagens besked är chockerande dåligt, sade Wiesner, enligt SVT.

EU-parlamentets gröna partigrupp var kanske mest kritisk av alla. Tysken Michael Bloss, gruppens skuggföredragande i miljöutskottet, menade att förslaget belönar fel företag.

– Kommissionen ger industrin tillstånd att fortsätta släppa ut mer, längre och till ett lägre pris. Den som underminerar klimatarbetet mitt i denna heta sommar har inte förstått tidens tecken, sade Bloss i ett uttalande.

Belgiskan Sara Matthieu, gruppens samordnare i miljöutskottet, riktade in sig på den fria tilldelningen.

– Att sätta ett pris på växthusgasutsläpp får industrin att gå från fossilt till förnybart. Fria utsläppsrätter är inget annat än subventioner till fossilindustrin, sade Matthieu.

Gruppen välkomnade samtidigt att privatflyg nu ska omfattas fullt ut av systemet, oavsett hur långt planet flyger.

Mats Engström, senior policyanalytiker vid tankesmedjan ECFR, varnade för signalvärdet i förslaget.

"Att försvaga utsläppshandeln är en farlig signal till de företag som redan satsar på innovation och investeringar i klimatsmart teknik", skriver Engström i en kommentar.

Vill fördubbla andelen el
Samma dag presenterade kommissionen en elektrifieringsplan. Målet är att andelen el av EU:s totala energianvändning ska öka från dagens 23 procent till 46 procent år 2040 – en nivå som ännu ska konsekvensbedömas närmare under hösten.

Bakgrunden är EU:s stora beroende av importerad fossil energi.

– Sedan Hormuzsundet stängdes har vi i Europa betalat mer än 50 miljarder euro extra för vår energi – utan att få en enda extra molekyl energi för pengarna, sade EU:s energikommissionär Dan Jørgensen.

Planen innehåller bland annat förslag om att el inte längre ska beskattas hårdare än gas, snabbare utbyggnad av elnät och fler smarta elmätare hos hushållen. Kommissionen kopplar också samman planen med utsläppshandeln: pengar från ETS ska bland annat gå till att elektrifiera industrin.

Vad händer nu
Båda förslagen ska nu förhandlas av ministerrådet och EU-parlamentet. Målet, enligt en tidigare överenskommen färdplan mellan institutionerna, är att nå en uppgörelse under första kvartalet 2027.