AfD:s valseger i Sachsen-Anhalt möts av delade reaktioner

Det högerextrema partiet AfD blev på söndagen största parti i delstatsvalet i Sachsen-Anhalt i östra Tyskland, med 43,8 procent av rösterna – mer än en fördubbling jämfört med förra valet 2021. Partiet missade egen majoritet med tre mandat. Partiets toppkandidat Ulrich Siegmund skulle bli Tysklands yngsta delstatschef om han lyckas bilda regering. Den tyske förbundskanslern Friedrich Merz parti CDU föll till sitt sämsta resultat någonsin i delstaten. Miljöpartistiska De gröna gjorde samtidigt sitt bästa val i Sachsen-Anhalt.

Flera reaktioner har kommit på resultatet.

Varningar från grannländer och om ekonomin
Frankrikes Europaminister, liberalen Benjamin Haddad uttryckte oro men betonade också vikten att lyssna på väljarna.

– Att se ytterhögern segra i det tyska regionalvalet markerar ett mycket allvarligt ögonblick för Europa. Vi måste lyssna med ödmjukhet på vreden, oron och farhågorna och bemöta dem. Men nationalism och främlingsfientlighet blir aldrig svaret, skrev Haddad på X, enligt Reuters.

Polens premiärminister Donald Tusk gick hårdare åt saken i ett eget inlägg på X.

– I Polen kan bara idioter eller förrädare glädjas åt AfD:s triumf i Tyskland, skrev Tusk, enligt den tyska nyhetsbyrån DPA.

Även tyska näringslivsorganisationer varnade för de ekonomiska följderna. BDA:s vd Steffen Kampeter sade att den demokratiska mitten fått en kraftig örfil i valet.

– Ett klimat av avskärmning är gift för [Tyskland som näringslivsland], sade Kampeter. Tyskland behöver öppna marknader, internationell arbetskraft, investeringar och ett pålitligt Europa. Den som ifrågasätter euron och EU och söker närhet till Ryssland agerar mot företagens och de anställdas intressen, sade han, enligt Der Spiegel.

Det tyska ekonomiinstitutet IW varnade samtidigt för att AfD:s migrationspolitik skulle bli "katastrofal" för delstaten, som har en åldrande, krympande befolkning och är starkt beroende av utländsk arbetskraft, rapporterar the Guardian.

Jubel hos Europas högerpopulister
Andra reaktioner gick i motsatt riktning. Österrikes högerpopulistiska parti FPÖ:s ledare Herbert Kickl beskrev valresultatet som tecken på en politisk omvälvning i Tyskland.

– Från och med i dag blåser frihetens kraftfulla vind från 1989 åter genom Tyskland, sade Kickl och jämförde utvecklingen med Berlinmurens fall, enligt DPA.

I Tjeckien gratulerade parlamentets talman, högerpopulisten Tomio Okamura, vars parti Frihet och direkt demokrati ingår i premiärminister Andrej Babišs regering.

– Jag hoppas framför allt att partiet blir en del av den nya regeringskoalitionen i delstaten Sachsen-Anhalt, sade Okamura i tjeckiska public service-kanalen CT, enligt DPA.

Från Ryssland kom också en reaktion. Putins speciella sändebud Kirill Dmitrijev tog en skärmdump av USA:s president Donald Trumps kommentarslösa inlägg om valresultatet och beskrev det som en "historisk seger för det pragmatiska AfD", enligt the Guardian. AfD har länge krävt lättade EU-sanktioner mot Ryssland och ett slut på vapenstödet till Ukraina.

Brittiska Financial Times och The Times beskrev resultatet som ett genombrott för den yttersta högern och ett svårt bakslag för Tysklands etablerade partier – Times gick så långt som att kalla det "en personlig förnedring" för Merz, enligt Der Spiegels sammanställning av internationell press. Amerikanska New York Times, brittiska BBC och norska NRK lyfte samtliga fram att det skulle bli första gången sedan andra världskriget som ett högerextremt parti kommer nära makten över ett tyskt förbundsland. I Italien beskrev tidningarna La Repubblica och La Stampa möjligheten till en AfD-ledd delstatsregering som landets första högerextrema regering sedan 1945.

Så tolkar analytiker resultatet
Tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) pekar på att valresultatet säger mer om det politiska etablissemangets svaghet än om AfD:s eget politiska program.

– AfD:s valseger i Sachsen-Anhalt är mindre en spegling av dess politiska agendas dragningskraft än en tydlig demonstration av att det politiska etablissemanget misslyckats med att formulera en övertygande vision för delstatens ekonomiska, politiska och sociala framtid, skriver Jana Puglierin, chef för ECFR:s Berlinkontor, i en kommentar till medier.

ECFR:s redaktionschef Jeremy Cliffe beskriver resultatet som en vändpunkt i tysk politik.

– En röd linje har passerats i tysk politik: den yttersta högern har för första gången sedan 1945 ett substantiellt maktanspråk, skriver Cliffe.

BSW:s toppkandidat i Sachsen-Anhalt, Thomas Schulze, är öppen för samtal med AfD.

– Vi har sagt att vi pratar med alla partier. Det inkluderar AfD. Brandmuren intresserar oss inte, vi kommer att prata med alla partier, sade Thomas Schulze, enligt DAP. Han pekade särskilt ut Rysslandsfrågan som gemensam mark:

– Vi är emot dessa sanktioner, som verkligen ruinerar vår ekonomi, sade han. Samtidigt markerade han avstånd i andra frågor.

– Särskilt AfD:s utbildningspolitik fungerar inte alls för oss. Vi ligger mycket, mycket långt ifrån varandra där, sade Thomas Schulze.

BSW:s riksledning tonar däremot ned möjligheten till samarbete. Partiets rikstalesperson Amira Mohamed Ali säger att BSW varken tänker rösta fram AfD:s Ulrich Siegmund eller delstatens sittande regeringschef Sven Schulze (CDU).

– Efter valet kommer vi att göra precis det vi sa före valet, sade Ali, enligt DPA. Vi måste ta oss ur dessa skyttegravar, ur det här utnötningskriget, och därför säger vi att det är dags för en ny modell: en regeringschef som erkänns som partipolitiskt oberoende och som styr med skiftande majoriteter, med hela parlamentet inblandat, sade hon. Ali kallade valresultatet en rejäl örfil för Merz.

Regeringsbildningen väntas dra ut på tiden. Siegmund har redan höjt tonen om nyval om ingen majoritet går att få ihop.

– I värsta fall blir det helt enkelt nyval, och då hamnar vi på 50 eller 55 procent. Framtiden tillhör AfD, sade Siegmund, enligt DPA.