EU-länder pressar på för snabbare avvisningar i krislägen

EU-ländernas inrikes- och migrationsministrar inledde på torsdagen ett tvådagarsmöte i Luxemburg. När de anlände handlade många av uttalandena om följderna av sommarens händelser i den spanska exklaven Ceuta där tiotusentals migranter tog sig över gränsen från Marocko.

I sitt linjetal i mitten av september aviserade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en ny europeisk krisram, som ska göra det möjligt att skydda EU:s yttre gränser när massrörelser av människor används som vapen. Något förslag har ännu inte lagts fram, men på torsdagen började ministrarna diskutera hur ramen ska utformas. Grekland presenterar också en egen modell för en krismekanism vid de yttre gränserna.

Avvisning utan prövning
Österrikes inrikesminister Gerhard Karner föreslog redan för omkring fyra år sedan ett slags avvisningsdirektiv, där det i vissa undantagsfall inte görs någon individuell prövning. Han jämför med EU:s direktiv om tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer, där skydd ges utan att varje fall prövas enskilt.

– I det omvända fallet, med massflyktsdirektivet, har vi med all rätt inte heller någon individuell prövning. Varför ska det inte gälla åt andra hållet också? Det är inte enkelt, men det är bra att vi diskuterar det nu, sade Gerhard Karner.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt, som i lördags var värd för ett migrationsmöte i München, beskrev en mekanism i tre steg. Först ska EU kunna slå fast när en våg av migranter vid gränsen inte beror på en humanitär nödsituation utan på smugglare och desinformation. Därefter ska en snabbinsatsstyrka inom EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex kunna sättas in inom 24 timmar, och till sist ska de som tagit sig över gränsen återföras i ett snabbförfarande.

– Om det står klart att det inte rör sig om en humanitär situation, utan om en situation som skapats av smugglare och desinformation, då måste man vara beredd att tillämpa ett snabbförfarande utanför asylreglerna, sade Alexander Dobrindt.

Grekland vill kunna avbryta asylförfarandena tillfälligt vid plötsliga migrationsökningar, rapporterar Kathimerini. Landet gjorde så 2025 för personer som anlände från Nordafrika, vilket kritiserades av FN:s flyktingorgan UNHCR och Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Sveriges migrationsminister Johan Forssell (M) är mer avvaktande.

– Vi har ju fortfarande inte fått se ett sådant förslag och hur det i så fall skulle vara utformat. Så det är lite tidigt att ta ställning till det men det är klart att det är viktigt, sade Johan Forssell.

På frågan om hur avvisningar utan individuell prövning rimmar med internationell asylrätt medgav han att det finns svårigheter.

– Ja, det finns ju såklart legala utmaningar kring detta. Visst är det så, sade Forssell.

Samtidigt pekade han på att Ryssland använt migration som vapen mot Finland och de baltiska länderna.

Kommissionen: folkrätten är en röd linje
Migrationskommissionär Magnus Brunner menar att EU:s reformer fungerar, med 55 procent färre olagliga gränspassager på två år, men att reglerna måste utvecklas. Han säger sig vara öppen för att diskutera alla förslag – under förutsättning att folkrätten och de mänskliga rättigheterna respekteras.

– De röda linjerna är alltid internationell rätt och mänskliga rättigheter. Det är för mig i alla fall alltid en röd linje. Det är inte förhandlingsbart för oss, sade Magnus Brunner.

Även Ursula von der Leyen har lovat att krisramen bara ska kunna utlösas under strikta villkor.

– Den kommer att kunna utlösas endast om strikt definierade kriterier är uppfyllda. Och i de fallen kommer den att möjliggöra en tidsbegränsad och strikt definierad flexibilitet i standardförfarandena, sade Ursula von der Leyen i linjetalet.

EU har redan regler för sådana lägen. Sedan den 1 juli gäller krisförordningen, en del av migrations- och asylpakten, som låter ett land som utsätts för så kallad instrumentalisering – när ett tredjeland eller en fientlig aktör underlättar migranters förflyttning i syfte att destabilisera – avvika från vissa asylregler. Landet kan då pröva samtliga ansökningar i det särskilda gränsförfarandet och vänta med att registrera dem i upp till fyra veckor.

Men den individuella prövningen finns kvar, liksom förbudet mot att skicka tillbaka någon till ett land där personen riskerar förföljelse och rätten att överklaga. Att få undantagen godkända kan dessutom ta upp till fyra veckor, eftersom kommissionen och därefter ministerrådet har två veckor vardera på sig. Hur den nya krisramen ska förhålla sig till krisförordningen framgår inte av Ursula von der Leyens tal eller migrationskommissionär Magnus Brunners uttalanden på torsdagen.

Spanien får kritik
Flera ministrar uttryckte solidaritet med Spanien, men Danmark och Sverige riktade också kritik mot den spanska politiken. Danmarks migrationsminister Morten Bødskov vände sig mot att den spanska regeringen gett hundratusentals migranter utan uppehållsrätt på vissa villkor laglig grund att stanna, vilket han ser som en dragningskraft till Europa.

Forssell sade att det först måste klarläggas vad som hände, men pekade bland annat på dragningsfaktorer i Spanien som spanska domstolsbeslut och landets migrationspolitik.

Klartecken för återvändandehubbar
Under dagen antar ministrarna formellt den så kallade återvändandeförordningen, den sista pusselbiten i migrations- och asylpakten som förhandlare för EU-parlamentet och ministerrådet enades om i juni. Bestämmelserna om återvändandehubbar – förvar utanför EU dit migranter med avvisningsbeslut kan skickas – börjar gälla dagen efter att förordningen publicerats i EU:s officiella tidning.

Tyskland, Nederländerna, Danmark, Österrike och Grekland samtidigt har gått samman för att inrätta gemensamma hubbar. Gruppen möttes på torsdagsmorgonen och enligt Danmarks Bødskov går arbetet mycket bra. Tysklands Dobrindt ville inte säga med vilka länder utanför EU som samtal förs.

– Det är ett mödosamt arbete. Men jag utgår från att vi kan nå en överenskommelse om det under året, sade Dobrindt.

Grekland hoppas att den första hubben kan öppna i Afrika under det grekiska EU-ordförandeskapet hösten 2027, enligt Kathimerini.

Sverige ingår inte i gruppen, utan arbetar med frågan tillsammans med de nordiska grannländerna. Forssell sade att regeringen stöder modellen och vill se ett pilotprojekt som kan utvärderas, men att Sverige ökat återvändandet utan hubbar, genom skärpt nationell lagstiftning. Han välkomnar gärna både hubbar och mer samarbete inom EU.

– Men det kan aldrig ersätta att göra hemläxan på hemmaplan, sade Forssell.

Belgien: ingen solidaritet utan ansvar
Migrations- och asylpakten har gällt sedan den 12 juni, men flera länder har haft svårt att föra tillbaka asylsökande till Italien enligt de regler som avgör vilket land som ansvarar för en asylansökan.

Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sade att länder vid EU:s yttre gränser, som Italien och Grekland, har sina utmaningar men att det inte befriar dem från ansvar. Inför den andra omgången av paktens årliga solidaritetssystem vill Belgien därför ställa krav.

– För mig kan det bara vara tal om solidaritet om det också finns ansvar, sade Anneleen Van Bossuyt.

– Jag kommer absolut inte att påstå att allt fungerar som det ska i dag, sade Van Bossuyt.

Tysklands Dobrindt tonade ned problemen och beskrev dem som normala startsvårigheter. Enligt honom förs goda samtal med Italien. EU:s migrationskommissionär Brunner sade att kommissionen i oktober kommer med en rapport som redovisar de brister den ser.

Diskussionen om krisramen fortsätter enligt Brunner bland stats- och regeringscheferna i på EU-toppmötet om två veckor.