Toppmötet mellan EU och Kanada inleds i morgon, torsdag, i Montréal och avslutas på fredag. Det är det första sedan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i september öppnade dörren för att Kanada ska kunna bli unionens första associerade medlem. Utspelet kom samtidigt som Kanada ligger i ett tilltagande handelskrig med USA och båda parter söker nya, pålitliga partner. Inför toppmötet kallade en högt uppsatt EU-tjänsteperson mötet ett av unionens förmodligen allra viktigaste.

– Tillsammans med en partner ska vi forma en gemensam vision för en framtid där vi arbetar hand i hand med Kanada, förhoppningsvis som EU:s första associerade medlem när det här är klart, sade EU-tjänstepersonen.

För EU är närmandet en del av en bredare strävan att bygga nya partnerskap när trycket från USA, Kina och Ryssland ökar. Konkret lockar Kanadas energi och kritiska mineraler – EU:s import av kritiska råvaror från Kanada ökade med 62 procent förra året, enligt en EU-tjänsteperson.

Svar på en splittrad världsordning
Ursula von der Leyen har beskrivit det nya partnerskapet som ett svar på sprickorna i den regelbaserade världsordningen.

– Därför vill jag arbeta tillsammans med dig och öppna dörren för att Kanada ska kunna bli den första associerade medlemmen i EU, sade von der Leyen till den kanadensiske premiärminister Mark Carney i september.

Medlemsländerna hade inte tillfrågats i förväg och blev överraskade, rapporterade Politico. Carney har själv varit noga med att Kanada inte söker medlemskap, utan en unik allians med EU.

Relationerna mellan Kanada och USA har försämrats kraftigt sedan Donald Trump återvände till Vita huset. Trump har kallat idén om associerat medlemskap löjlig och hotat EU med tullar om planerna visar sig vara fientliga mot USA, enligt BBC.

Från studentutbyten till betalsystem
Vid toppmötet väntas parterna lansera en "allians för framtiden". I flera fall handlar det nu om förhandlingar, där slutsatserna från förra toppmötet i juni 2025 talade om att utforska och inleda arbete.

Kanada väntas inleda förhandlingar om att delta i EU:s utbytesprogram Erasmus+ och arbeta för deltagande i framtida forskningsprogram. I dag deltar Kanada bara i en del av forskningsprogrammet Horisont Europa.

Kritiska mineraler är ett annat tungt område. Det handlar om investeringar via Europeiska investeringsbanken, gemensamma lager av strategiska råvaror för att skydda mot prissvängningar och geopolitiska störningar, och åtaganden om export av kanadensiska mineraler till Europa. Parterna ska även göra en långsiktig studie om export av kanadensisk flytande naturgas till Europa då det saknas exportinfrastruktur och det är oklart huruvida det finns långsiktiga europeiska köpare.

Kanada önskar även tätare integrerade finansmarknader och sammankopplade betalsystem.

Banden mellan institutionerna ska också stärkas. Under det irländska ordförandeskapet har kanadensiska ministrar bjudits in till EU:s möten för bland annat utrikes-, finans-, handels- och försvarsministrar. Alliansen ska också omfatta sätt att samråda tidigt om större lagförslag.

Kanada väntas dock inte vilja bli en del av EU:s inre marknad, som Norge, eller få fri rörlighet.

Försvarssamarbete
På försvarsområdet har samarbetet redan kommit långt. Kanada är det enda utomeuropeiska land som deltar i EU:s försvarslåneprogram Safe. Medlemsländerna har även bjudit in Kanada att delta i tre civila EU-insatser.

Enligt Anand Sundar, särskild rådgivare vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR), spelar dock förhandlingarna om EU:s nästa flerårsbudget för 2028–2034 större roll för försvarssamarbetet än något som undertecknas i Montréal. Frågan är om länder utanför EU ska få del av de försvarspengar som öronmärks i den planerade europeiska konkurrenskraftsfonden. Den slutliga uppgörelsen om flerårsbudgeten kan avgöra vad som är möjligt i samarbetet med Kanada ända fram till 2034, skriver Sundar. Kanada vill samarbeta just kring den fonden.

Olösta frågor
Österrike motsätter sig parallellt skrivningar om kärnkraft, som bland andra Frankrike vill ha med i slutsatserna från veckans toppmöte, enligt Politico. EU vill också att Kanada ska bidra till unionens lån på 90 miljarder euro till Ukraina, men den skrivningen är ännu inte överenskommen med Kanada.

Strid om namnet
Vad "associerat medlemskap" ska innebära är fortfarande oklart. En EU-tjänsteperson beskriver det som ett partnerskap som kommer närmare medlemskap än något EU tidigare gjort. 
Statusen ska enligt tjänstepersonen vila på tre pelare: utforma politik tillsammans, deltagande i EU-program och närmare band mellan institutionerna.

– Jag ser inte det associerade medlemskapet som något som är relevant för länder som ligger på Europas territorium. För de länderna finns ett alternativ som heter medlemskap, sade tjänstepersonen.

EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M) pekar däremot ut ytterligare en kandidat.

– Vi har också sett att Storbritannien närmar sig Europasamarbetet alltmer, så de ligger nära till hands. Även om det bästa vore att de återvände fullt ut, skriver Tobé i en kommentar till Europaportalen.

Bakom kulisserna har själva begreppet blivit en av de största stötestenarna i förhandlingarna om slutsatserna. Tyskland leder motståndet, och Frankrike, Italien och Belgien hör till de skeptiska. Sammanlagt rör det sig om minst åtta länder, enligt Politico. Invändningen gäller namnet, inte målet om närmare band. Länderna menar att EU satte etikett på relationen innan innehållet var bestämt. Även Bernd Lange, ordförande för EU-parlamentets handelsutskott från socialdemokratiska S&D, undviker begreppet, som han menar lätt förväxlas med associeringsavtal.

Begreppet är dessutom redan laddat. Den tyske förbundskanslern Friedrich Merz har föreslagit associerat medlemskap för Ukraina, som ett väntrum inför fullt medlemskap.

– Vi har två olika sammanhang där namnet debatteras. Det ena är ett utvidgningssammanhang där Ukraina befinner sig, det andra är Kanadas, ett utomeuropeiskt land som helt klart saknar anslutningsperspektiv, sade en EU-tjänsteperson.

Kanada föredrar självt "allians för framtiden" och landets utkast till toppmötesslutsatser från september nämner inte associerat medlemskap. Italien har föreslagit en kompromiss där begreppet beskrivs som associerat medlemskap "som föreslagits av EU-kommissionen", uppger Politico. Det skulle låta medlemsländerna ta avstånd från termen utan att stryka den. Enligt ett senare utkast ska parterna definiera begreppet till nästa toppmöte 2027, skriver Rapporteur.

Halvårsutvärdering
Efter veckans toppmöte ska arbetet inom sex prioriterade områden utvärderas efter ett halvår och sedan vid nästa toppmöte om ungefär ett år, enligt den diplomat som Politico talat med. Om Kanada då deltar fullt i EU:s forsknings- och utbytesprogram, bygger undervattenskablar och lagrar kritiska råvaror tillsammans med EU och har öppnat för investeringar från kanadensiska pensionsfonder, kan landet bli EU:s första associerade medlem. Diplomaten beskriver det som ett experiment.

– Kanada kanske blir det enda landet, sade diplomaten.

Allians för framtiden kan däremot öppnas för fler. Flera länder har redan hört av sig och visat intresse, enligt en EU-tjänsteperson. Både EU och Kanada ser möjligheten för likasinnade länder som kanske aldrig blir fullvärdiga medlemmar, till exempel Australien, rapporterar BBC.