Under sina åtta år vid makten fram till 2023 knöt den nationalkonservativa regeringen under partiet Lag och rättvisa (PiS) domstolarna närmare sig, däribland författningsdomstolen som prövar om lagar är förenliga med grundlagen. Det gav Polen flera fällande domar mot sig i EU-domstolen och EU-kommissionen höll inne miljardbelopp i EU-stöd för bristande rättsstatlighet.

Premiärminister Donald Tusk röstades fram till makten 2023 med löftet att återställa domstolarnas oberoende. Hans lagförslag har dock stoppats av två PiS-allierade presidenter i rad, först Andrzej Duda och därefter sittande Karol Nawrocki, som valdes med stöd av PiS.

Nu står striden om författningsdomstolen. Sejmen, parlamentets underhus, har sedan i mars valt åtta nya domare. Nawrocki har bara tagit emot eden från tre av dem och domstolens PiS-utsedde ordförande Bogdan Święczkowski har inte låtit de övriga fem döma.

I fredags gick en grupp av de nyvalda domarna in i domstolsbyggnaden och tog över ledningen. En av dem, Anna Korwin-Piotrowska, stängde av Święczkowski och hans ställföreträdare i en månad och utsåg sig själv till tillförordnad ordförande. Som stöd åberopade hon en regel om att den domare som tjänstgjort längst leder domstolen när ordföranden inte kan sköta sitt uppdrag. Święczkowski hindrar domstolens arbete, menar hon. Justitieministern Waldemar Żurek försvarar beslutet men säger att regeringen inte var inblandad, enligt Politico.

Hundratals PiS-anhängare samlades utanför domstolen i Warszawa, bland dem partiledaren Jarosław Kaczyński. Polisen spärrade av området och grep flera personer.

Nawrocki avbröt ett statsbesök i Senegal, lät vända planet och tog sig strax efter midnatt in i domstolsbyggnaden. En video visar hur han tränger sig förbi domare i entrén. Väl inne sade han till de nyvalda domarna att de inte är domare, rapporterar Politico.

Under eftermiddagen i dag tisdag har Anna Korwin-Piotrowska kallat domstolens samtliga domare till möte. Den officiella dagordningen är domstolens budget för nästa år, som ännu inte har kunnat antas. Enligt Korwin-Piotrowska ska mötet även lotta fram vilka domare som ska pröva disciplinärenden mot de avstängda. Justitieministern Waldemar Żurek, som också är riksåklagare, har dessutom begärt att Święczkowskis och hans ställföreträdares immunitet hävs, så att de kan åtalas för att ha hindrat domstolens arbete.

Det är oklart om mötet kan hållas. Det kräver att två tredjedelar av domstolens 15 domare deltar, och de sju som valdes under PiS-tiden kan välja att inte ansluta.

Ingen kompromiss
Konflikten har blivit en öppen kraftmätning mellan premiärminister Donald Tusk och president Karol Nawrocki. I ett tv-tal i lördags försvarade Tusk avstängningen.

– I vissa frågor kan det inte finnas någon kompromiss, sade han, enligt Financial Times.

Han riktade också udden mot presidentens nattliga intrång.

– I en demokratisk stat får ingen politiker gå in i en domstol för att ge order eller skrämma domare, inte ens presidenten, sade Tusk, enligt The Guardian.

Nawrocki anklagar i sin tur regeringen för att ha brutit mot den konstitutionella ordningen.

– Ett konstitutionellt organ har tagits över med våld, heter det i ett uttalande som lästes upp för hans räkning utanför domstolen, rapporterar The Guardian.

Striden gäller eden
De fem domare som Nawrocki vägrat ta emot eden från svor i stället eden i parlamentet. Enligt Korwin-Piotrowska väntar nu över 1 000 mål på att avgöras.

Nawrocki hävdar att han har rätt att granska valet innan han tar emot eden. Han har pekat på fel i förfarandet, på att en av domarna tidigare varit minister i Tusks regering och på att han bara kan ta emot ed från domare som valts till platser som blivit lediga under hans mandatperiod. Han har stöd av en sittande domare i domstolen, Jakub Stelina, som anser att presidenten kan vägra om sejmen begått formella fel, skriver Polenexperten Jakub Jaraczewski på den ansedda juristbloggen Verfassungsblog.

Enligt grundlagen är det dock sejmen som väljer domarna. Lagen säger att eden ska avläggas "gentemot" presidenten. Författningsdomstolen slog själv fast 2015 att presidenten var skyldig att ta emot eden från lagligt valda domare och saknade utrymme att vägra.

Europarådets rådgivande organ i konstitutionella frågor, Venedigkommissionen, konstaterade i oktober att presidenten inte kan hindra valda domare från att tillträda genom att vägra ta emot eden. Eden kan i så fall avläggas utan honom, enligt kommissionen. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna beordrade redan i maj Polen att undanröja hindren för fyra av de nya domarna.

Tveksam grund för avstängningen
Det rättsliga stödet för fredagens avstängning av ordföranden i författningsdomstolen är svagare. Enligt polska Helsingforskommittén är det i polsk lag justitieministern eller en domstols ordförande som får stänga av en domare tillfälligt. Den domare som tjänstgjort längst får bara träda in i ordförandens ställe om posten är vakant eller om ordföranden inte kan utse en ersättare, och ingetdera gäller nu. Det som återstår är att åberopa ett konstitutionellt nödläge, vilket "i praktiken innebär ett erkännande av att en entydig rättslig grund saknas", skriver Helsingforskommittén. Organisationen varnar för att en framtida sejm kan välja en domare med lång erfarenhet som på samma sätt stänger av domstolens ledning och tar kontrollen.

Juristen Marcin Matczak, en uttalad PiS-kritiker, säger enligt The Guardian att han aldrig trodde att han skulle behöva försvara Święczkowski, men att det rättsliga stödet för avstängningen är obefintligt.

Fyra tidigare ordförande för författningsdomstolen stöder däremot de nyvalda domarnas agerande för att återställa domstolens funktion. De vill att domarna samlas till eftermiddagens möte och behandlar ansökningarna om att häva immuniteten.

"Det finns ingen annan väg för att få ett slut på den konstitutionella krisen", skriver de i ett gemensamt uttalande.

Stöd från EU-kommissionär
EU-kommissionen ger regeringen stöd i grundfrågan.

– Venedigkommissionen har varit tydlig med att det ligger inom sejmens befogenhet att utse de nya domarna, säger EU:s justitiekommissionär Michael McGrath till Politico.

Avstängningen av domstolens ordförande tar kommissionen däremot inte ställning till.

De EU-medel som hölls inne under PiS-åren betalades ut 2024, sedan Tusk tagit över. Därmed har EU inte längre något verktyg för att sätta press på Polen och viljan att pressa en proeuropeisk regering saknas, skriver Polenexperten Jakub Jaraczewski på Verfassungsblog. En politiker i regeringskoalitionen räknar med samma sak.

– Bryssel kommer inte att vara alltför hårt mot oss, eftersom man har ett intresse av att proeuropeiska krafter vinner i stället för dem som vill lämna EU, säger politikern anonymt till Rapporteur.

Båda lägren kan vinna på konflikten
Krisen har sina rötter i 2015, då både den avgående och den tillträdande majoriteten i sejmen gjorde omstridda utnämningar till domstolen (se faktaruta). I december 2025 slog EU-domstolen fast att domstolen inte uppfyller kraven på en oberoende domstol.

Nu präglar striden upptakten till parlamentsvalet nästa höst. Utanför domstolen stod Kaczyński sida vid sida med Grzegorz Braun, ledare för extremhögerpartiet Konfederacja Korony Polskiej, som han tidigare uteslutit att regera med, rapporterar Politico.

Bedömare menar att båda lägren tjänar på upptrappningen och använder den för att mobilisera inför valet, rapporterar Tagesschau.

– Vi som samhälle, vi som medborgare, är de som förlorar, sade professorn i konstitutionell rätt Ryszard Balicki till Tagesschau.