EU-varning: Sjunkande skolresultat hotar konkurrenskraften – färre toppresterar

På måndagen publicerade EU-kommissionen sin första analys av Pisa 2025 ur ett EU-perspektiv. OECD presenterade själva undersökningen i september. Kommissionens analys ska ligga till grund för det utbildningspaket som läggs fram i november.

Långt från målet
Medlemsländerna har enats om att andelen 15-åringar som inte når grundläggande nivå i läsning, matematik och naturvetenskap ska vara färre än 15 procent av eleverna i EU som helhet senast 2030. I läsning och matematik är andelen i dag mer än dubbelt så hög. I naturvetenskap underpresterar var fjärde elev.

Utvecklingen går dessutom åt fel håll. Sedan 2015 har andelen underpresterande i läsning och matematik ökat med drygt 11 procentenheter. I läsning skedde nästan hälften av ökningen under de senaste tre åren.

Även andelen elever med toppresultat har sjunkit i alla tre ämnena och ligger långt under målet på 12 procent. Jämfört med Kanada, Japan, Singapore, Sydkorea, Storbritannien och USA har EU störst andel underpresterande i läsning och naturvetenskap och lägst andel toppresterande i samtliga ämnen.

Ett mål som missats förut
Gränsen på 15 procent är inte ny. Redan 2009 enades medlemsländerna om att andelen 15-åringar med svaga grundläggande färdigheter skulle understiga 15 procent senast 2020. Det målet nåddes aldrig.

I fjol konstaterade kommissionen i en utvärdering av utbildningssamarbetet att "den ihållande oförmågan att uppnå vissa av målen" visar att det behövs snabbare och mer verkningsfulla reformer. I juli bekräftade ministerrådet ändå gränsen på nytt i en resolution om EU:s utbildningssamarbete fram till 2030. Där konstaterades att internationella mätningar, däribland Pisa, visar en nedgång i läsning, matematik och naturvetenskap. Två månader senare visade de nya resultaten att nedgången har fortsatt.

Målet gäller EU-snittet, inte enskilda länder. Samtidigt sänkte medlemsländerna ambitionen för de högpresterande eleverna: kommissionen hade föreslagit att minst 15 procent skulle nå toppnivå, ministerrådet stannade vid 12 procent.

Flera samverkande orsaker
Nedgången började enligt analysen på 2010-talet, förvärrades under pandemin och har fortsatt sedan dess. Enligt kommissionen finns ingen enskild förklaring, utan flera som samverkar. Eftersom kunskaper bygger på varandra kan luckor från de tidiga skolåren dessutom växa med tiden.

Kommissionen betonar att Pisa-datan inte kan visa orsakssamband, men pekar ut fyra faktorer som forskningen har kopplat till sämre resultat. Nästan var tredje elev distraheras ofta av digitala verktyg under lektionerna och de eleverna presterar sämre även när hänsyn tagits till socioekonomisk bakgrund. Utanför skolan oroar sig kommissionen för sociala medier och för att snabb, fragmenterad läsning på skärm kan försämra förmågan att ta till sig komplexa texter.

Ungefär lika många elever använder ofta AI för att sammanfatta texter de ska läsa och de presterar sämre.

"AI-verktyg går ofta från sin tänkta roll som kognitivt stöd till att användas för att kringgå intellektuell ansträngning", skriver rapportförfattarna.

Eftersom AI slog igenom i skolarbetet först efter 2022 kan det enligt analysen bidra till att förklara de senaste årens fall, men inte den långsiktiga trenden.

Samtidigt uppger allt färre elever att familjen intresserar sig för vad de lär sig i skolan. Den fjärde faktorn, lärarbristen, är enligt kommissionen mer specifik för EU än de övriga. Fyra av tio elever går på skolor där rektorn anser att brist på lärare hindrar undervisningen.

Klyftorna består. Elever från socioekonomiskt missgynnade hem löper ungefär fyra gånger så stor risk att underprestera i naturvetenskap som elever från gynnade hem. Enligt analysen visar ändå länder som Estland, Irland, Polen, Slovakien och Italien att det går att stå emot nedgången eller förbättra resultaten.

Hot mot konkurrenskraften
Kommissionens analys drar vissa slutsatser av resultaten.

"Pisa 2025-resultaten är ingen subtil varningssignal. De är ett direkt hot mot EU:s framtida konkurrenskraft, vår sociala sammanhållning och européernas förmåga att stå emot i en föränderlig värld", heter det.

Kommissionen hänvisar till en OECD-studie som visade att sjunkande grundläggande färdigheter bland unga kan minska den långsiktiga produktivitetstillväxten med omkring tre procent i OECD-länderna, om inget görs. Svaga kunskaper undergräver enligt analysen också det demokratiska deltagandet och den sociala sammanhållningen.

Utbildningspaket i november
Utbildningspolitiken är medlemsländernas ansvar, och EU:s roll är att stödja. I mars antog EU-länderna en rekommendation om humankapital som kopplar grundläggande färdigheter till den europeiska planeringsterminen, EU:s årliga samordning av medlemsländernas ekonomiska politik. Frågan kan därmed tas upp i de landsspecifika rekommendationer som länderna får. Rekommendationen uppmanar också medlemsländerna att göra läraryrket attraktivare och att se över hur digitala enheter påverkar elevernas resultat.