Den franska regeringen riskerar att falla i en misstroendeomröstning i parlamentet idag onsdag, rapporterar TT/GP. Det kan leda till politiskt kaos, nya bekymmer för president Emmanuel Macron och ekonomisk oro.

Rumäniens konstitutionella domstol fastställer resultatet i den första omgången i presidentvalet, rapporterar SVT. Detta trots att olika påverkansförsök upptäckts – och att tjänstemän larmat om ”växande intresse” från Ryssland. Upptäckter har gjorts som visar på ”cyberattacker” med syfte att påverka presidentvalet, uppger Rumäniens presidentkansli enligt AFP.

En ny kolinfångningsanläggning i Norge, som förväntas fånga in cirka 400 000 ton koldioxid årligen, är redo att starta, rapporterar Bloomberg. Enligt EU behöver dock hundratals miljoner ton koldioxid fångas in och lagras för att nå nettonollutsläpp år 2050.

Delar av staden Ternopil i västra Ukraina är strömlöst efter en rysk drönarattack natten till tisdag, uppger stadens borgmästare Serhij Nadal, enligt TT/GP. En energianläggning ska ha träffats i attacken, uppger han, och tillägger att reparationsarbeten pågår. Det finns inga rapporter om skadade personer.

Frankrikes premiärminister Michel Barnier har tvingat igenom en budget utan omröstning i parlamentet. Nu hotar både vänsterledaren Mathilde Panot och Nationell samlings ledare Marine Le Pen med väcka en misstroendeomröstning – och tillsammans skulle de kunna fälla regeringen redan på onsdag, uppger SVT.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besökte på måndagen Ukraina för andra gången sedan kriget började. Under mötet med president Volodymyr Zelenskyj stod han fast vid sitt nej till att leverera Taurus-robotar, som skulle kunna användas mot mål i Ryssland. Scholz menar att Tyskland då riskerar bli indraget i kriget, uppger Yle.

– Det här minskar inte vårt stöd, som är väldigt omfattande och kommer att förbli omfattande, sade Scholz i Kiev.

USA, Storbritannien och Frankrike har nyligen gett Ukraina tillåtelse att använda deras robotar mot mål i Ryssland. Tyskland förblir dock det europeiska land som ger mest stöd till Ukraina, försäkrade Scholz under besöket.

Enligt Kielinstitutet som samlar in uppgifter om Ukraniastöd var Tyskland tvåa efter USA på att ge mest stöd räknat i miljarder euro fram till 31 augusti. Baserat på ländernas BNP toppar dock Danmark och Estland som gett bort motsvarande 1,9 procent i värde av sitt BNP, jämfört med USA och Tyskland båda på 0,4 procent BNP.  Sverige har gett motsvarande 0,8 procent BNP.

Den nyvalde amerikanska presidenten, högerpopulisten Donald Trump, kommer att närvara vid återinvigningen av katedralen Notre Dame i Paris på lördag där den franske presidenten, liberalen Emmanuel Macron, står värd, rapporterar Politico.  Presidenterna arbetade nära tillsammans under Trumps första mandatperiod.

USA tillkännagav på måndagen ett nytt stödpaket till Ukraina på 725 miljoner dollar, motsvarande nära 8 miljarder kronor. I paketet ingår bland annat minor och robotar, skriver nyhetsbyrån AFP/Ekot.