Slovakisk underrättelsetjänst har gripit två personer som misstänks ha planerat attacker mot landets viktiga samhällsfunktioner, uppger Euronews. De gripna är en ukrainsk medborgare och en person med dubbelt slovakiskt-ungerskt medborgarskap. Underrättelsechefen Pavol Gašpar sade vid en pressträff att de gripna ingår i en större internationell grupp som utreds i samarbete med andra länders säkerhetstjänster. Han berättade också att myndigheterna har identifierat en person som anklagas för bombhot mot både Slovakien och Tjeckien. Tjeckiens underrättelsechef Michal Koudelka har tidigare pekat ut Ryssland som ansvarigt för hoten.

EU-kommissionen har godkänt en utbetalning på 799 miljoner euro i återhämtningsstöd till Slovakien, skriver FT. Beslutet kommer efter att landet förtydligat att bedrägerier med EU-medel fortsatt ska vara straffbart. Utbetalningen stoppades i juli när Slovakiens högsta domstol godkände en ny strafflag som sänkte straffen för flera brott. Premiärminister Robert Ficos regering har nu försäkrat Bryssel att ändringarna inte påverkar åtal för brott mot EU-medel. Oppositionen menar att den nya lagen är utformad för att skydda Ficos allierade genom att korta preskriptionstiden för tidigare brott.

Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, gjorde på tisdagen flera utfall mot landets tidningar och journalister, rapporterar Euractiv. Premiärministern hävdade att han sedan valsegern förra året blivit “motarbetad” av media.

– Från den första dagen, när resultatet av parlamentsvalet kom, gick ni emot oss som blodtörstiga jävlar från morgon till kväll, sade Fico.

Premiärministern sade också att "sanktioner kan behöva införas för att inte korrekt korrigera falsk information" i media och tillade att han stöder idén om att "etablera en mediemyndighet".

Fico betonade att hans regering måste vidta åtgärder eftersom medier gör "vad de vill."

Det liberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien fördömde Ficos kommentarer och anklagade honom för att försöka censurera media. 

Slovakiens premiärminister Robert Fico har uttryckt stöd för Ukrainas EU-medlemskap, men förväntar sig att Kiev ska upprätthålla gasleveranserna även efter att det nuvarande transitavtalet för rysk gas löper ut i december. – Vi stödjer villkorslöst Ukrainas medlemskap i EU, sade Fico till sin ukrainska motsvarighet Denys Sjmyhal under ett gemensamt regeringsmöte nära Uzjhorod på måndagen, rapporterar Bloomberg. Slovakien och Österrike är de främsta kunderna för den ryska gas som fortfarande flödar via Ukraina. Både Kiev och Moskva har sagt sig vara villiga att hitta en lösning, möjligen genom att byta ut rysk gas mot gas från Azerbajdzjan.

Slovakiens premiärminister Robert Fico sade i går söndag att han kommer att hindra Ukraina från att gå med i försvarsalliansen Nato så länge han leder landets regering, rapporterar Politico. Detta står i stark kontrast till Natos ny generalsekreterare Mark Ruttes uttalande om att "Ukraina är närmare Nato än någonsin". – Så länge jag är regeringschef kommer jag att se till att de parlamentsledamöter jag kontrollerar aldrig godkänner Ukrainas anslutning till NATO, sade Fico i ett tv-program. Fico har sedan han återvaldes förra hösten ändrat Slovakiens politik gentemot Ukraina. Han har lovat att inte skicka mer militär utrustning och vill istället förbättra relationerna med Ryssland. Fico planerar även att besöka Moskva nästa maj för att fira 80-årsdagen av andra världskrigets slut.

EU-kommissionen överväger att införa sanktioner mot Slovakiens regering under premiärminister Robert Fico för att ha urholkat rättsstaten, skriver FT. Enligt EU-tjänstemän förbereder kommissionen ett varningsbrev till Bratislava om att ändra sin politik. Kommissionen är särskilt oroad över Ficos inskränkningar av domstolarnas oberoende, inklusive beslutet att avskaffa en antikorruptionsbyrå. EU:s villkorsmekanism kan hålla inne med 12,8 miljarder euro om det finns risk för missbruk. Kommissionen ser även över möjligheterna att återkräva 2,7 miljarder euro som Slovakien fått i stöd från EU:s coronafond.

I slutet av juni införde Ukraina sanktioner mot det ryska oljebolaget Lukoils oljetransporter genom landet vidare till Ungern och Slovakien. De två länderna – som tillhör de mest kritiska i EU mot unionens åtgärder mot Ryssland – oroades för omedelbar energibrist och bad då kommissionen om hjälp och om att få hålla "brådskande samråd" för att lösa tvisten. 

I en initial analys avslog dock kommissionen för en månad sedan de båda ländernas begäran med hänvisning till att man inte såg någon "omedelbar risk för försörjningstryggheten" för olja för Ungern och Slovakien. De båda länderna uppmanades svara på en rad frågor från kommissionen. Svar på "vissa av frågorna" har nu kommit in, meddelade en talesperson för kommissionen på måndagen.

– Svaren på frågorna är dock enligt vår bedömning än så länge ofullständiga och inte tillräckligt detaljerade, sade talespersonen som slog fast att kommissionen alltjämt inte sett någon minskning av oljeflödet sedan Ukraina införde sanktionerna mot Lukoil.