Miljö
Senast uppdaterad: 30 november 2022
I september 2016 godkände EU-ländernas miljöministrar det internationella klimatavtalet från Paris ett år tidigare. För att EU ska kunna nå sitt mål för att leva upp till avtalet om att begränsa den globala temperaturökning till högst 1,5 grader diskuteras för närvarande en rad förslag på EU-nivå.
Ett reformerat system för handel med utsläppsrätter för perioden 2021-2030 är ett av EU:s främsta instrument för begränsa utsläppen av växthusgaser, det så kallade ETS, med målet om minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Här finns också förslag på ökade investeringar i förnybar energi och energieffektivisering.
För det som inte täcks upp av utsläppsrätter, som utsläpp från viss transport, byggnader, jordbruk och avfall, diskuteras att införa bindande nationella mål för medlemsländerna för perioden 2021-2030 (ESR).
Det finns också ett förslag på förhandlingsbordet som rör sambanden mellan markanvändning, skogsbruk och växthusgasutsläpp (LULUCF) och hur utsläppen ska minskas. Här markerar Sverige, som är positivt till förslaget, att det råder nationellt självbestämmande i skogsfrågor.
Andra aktuella EU-frågor på miljömrådet är återanvändning och återvinning av avfall, ny politik för minskad, hållbar och effektiv vattenförbrukning samt bättre hushållning och anpassning till internationella regler för kvicksilver, den så kallade Minamatakonventionen.
EU-länderna arbetar i hög grad kring miljöfrågor som luftföroreningar och koldioxidutsläpp. Arbetet styrs av ett antal principer. Bland annat att förorenaren ska betala och att en vara som riskerar att försämra miljön hellre ska förbjudas än tillåtas, den så kallade försiktighetsprincipen.
Medlemsländerna har möjlighet att införa egna hårdare miljölagar än dem som fattas på EU-nivå.
