Statsminister Ulf Kristersson (M) vill att EU terrorstämplar Irans Islamiska revolutionsgarde. Bakgrunden är bland annat de många dåden mot israeliska mål i Sverige, där Iran pekas ut för att ha använt svenska gäng som ombud.

– Det här är en riktigt farlig cocktail, som vi måste göra något åt, och jag tror att tiden är nu, säger Kristerson till Expressen.

Statsministern liberalkonservative Bjarni Benediktsson och hans Självständighetsparti avslutar det isländska regeringssamarbetet, rapporterar SVT. Regeringspartierna ska vara oeniga om en mängd frågor, bland annat asylinvandring och energieffektivisering, enligt Benediktsson. Islands koalitionsregering består av Gröna vänstern, liberalkonservativa Självständighetspartiet och mitten-högerorienterade Framstegspartiet.

Polen vill tillfälligt upphäva asylrätten i landet som en del av en ny migrationspolicy. Anledningen är att människosmugglare och länder som Ryssland och Belarus missbrukar systemet, hävdar landets premiärminister, liberalkonservative Donald Tusk, enligt TT/GP. Polen och EU menar att Ryssland och Belarus har iscensatt en ström av asylsökande migranter i en hybridattack för att destabilisera Europa.  

– Jag kommer att kräva erkännande i Europa för det här beslutet, sade Tusk på lördagen med adress till veckans EU-toppmöte, rapporterar Politico. Tidningen tror att kravet på ett säkerhetsundantag för asylrätten kan leda till en dominoeffekt i EU där andra länder följer efter.

I somras antog den finska riksdagen en så kallad avvisningslag för att kunna direktavvisa människor vid finsk-ryska gränsen, ett beslut som nu granskas av EU-kommissionen.

Armeniens president Vahagn Chatjaturian ser möjligheter till ett fredsavtal med Azerbajdzjan innan FN:s klimatkonferens COP29 i november. Trots pågående spänningar efter Azerbajdzjans övertagande av Nagorno-Karabach förra året, menar Chatjaturian att förhandlingarna närmar sig sitt slut. – Det vore bra att skriva under det före COP29, sade han till Financial Times. Konflikten som närmast pågått i årtionden ledde till att 100 000 etniska armenier flydde från Nagorno-Karabach till Armenien.

Polens finansminister Andrzej Domański anser att EU inte bör "straffa" landet för dess höga försvarsutgifter. Polen spenderar 4,7 procent av BNP på försvar nästa år vilket är mer än dubbelt så mycket som Natos nuvarande riktlinjer.

 – Vi förtjänar särbehandling. Vi lägger en stor del av vår BNP på försvaret och vi lägger den också på att i viss mån hjälpa andra [EU-] medlemmar. Utan försvarsutgifterna skulle vi inte ha ett för stort underskott, sade Domański till Financial Times. 

EU har inlett ett förfarande mot Polen för att landets budgetunderskott överstiger 3 procent av BNP. Polen, som har en historia av delvis stora budgetunderskott men också hög tillväxt, har lovat att minska underskottet till 2,9 procent av BNP till 2028. Domański är optimistisk om att EU kommer godkänna Polens plan för att minska underskottet.

Rysslands människorättskommissionär Tatiana Moskalkova rapporterar att 30 415 personer, varav nästan 8 000 barn, har evakuerats från områden som gränsar till Ukraina på grund av beskjutning och attacker. De evakuerade har placerats i närmare 1 000 tillfälliga boenden runt om i Ryssland, uppger Reuters. Ukraina har genomfört motattacker mot ryska gränsregioner, med fokus på infrastruktur viktig för Rysslands krigsinsats.

Ett år efter valsegern har Polens premiärminister Donald Tusk svårt att genomföra sina utlovade förändringar. Tusk lovade att rensa ut politiska utnämningar från den tidigare regeringen under Lag och rättvisa (PiS), men har haft begränsad framgång. President Andrzej Duda, konstitutionsdomstolen och centralbankschefen, alla lojala mot oppositionspartiet PiS, hindrar Tusks initiativ, skriver FT. 

Samhället är fortsatt djupt splittrat. En opinionsundersökning visar jämnt stöd för Tusks koalition och PiS. I EU har Tusk återställt Polens anseende och låst upp frysta EU-medel. Men inrikespolitiskt har han tvingats kompromissa, särskilt i frågor om kvinnors rättigheter.

Litauens socialdemokrater siktar på att bilda en koalitionsregering efter söndagens parlamentsval, rapporterar Reuters. Partiledaren Vilija Blinkevičiūtė sade att de planerar att samarbeta med två andra vänsterpartier. Med 91 procent av rösterna räknade, ledde SD med 20 procent, följt av regeringspartiet Fosterlandsunionen med 17 procent. 

Blinkevičiūtė lovade att utrikespolitiken inte skulle ändras och att stödet till Ukraina skulle fortsätta. Hon pekade på inkomster, bostäder, sjukvård och utbildning som viktiga frågor för väljarna. Valdeltagandet ökade till 52,1 procent jämfört med 47,2 procent för fyra år sedan.

Att dela Ukraina itu för att få in landet i Nato kan leda till långsiktiga spänningar mellan Ryssland och väst, säger Finlands tidigare president Sauli Niinistö som just nu skriver en rapport om EU:s krisberedskap, rapporterar Yle. Han kommenterar olika modeller till fred för Ukraina som den koreanska respektive tyska versionen.