Ovisst om EU:s framtida klimatmål
15 mars 2010 | EU:s miljöstrategi.I dag träffas EU:s miljöministrar för att diskutera unionens framtida klimatstrategi. Någon enig linje finns dock inte.
Frågan huruvida EU ska sänka unionens utsläpp med 30 procent till 2020 är omstridd. I dag ligger målet på 20 procent inom ramarna för EU:s ekonomiska strategi EU2020. Knäckfrågan är huruvida unionen ska anta den skärpta målsättningen på egen hand eller endast om andra länder också skärper sina utsläppsmål. Inom EU möter kravet att sänka utsläppen med ytterligare tio procentenheter motstånd från i synnerhet de östeuropeiska medlemsländerna. Men även länder som Finland och Italien är emot, rapporterar Euractive.com. Sverige hör till en grupp av västeuropeiska länder som ställer sig positiv till en skärpning av utsläppsmålet.
– Jag välkomnar att kommissionen nu förbereder stegen för ett beslut inom EU att gå till 30 procents minskning av klimatutsläppen till 2020, säger miljöminister Andreas Carlgren i ett pressmeddelande.
EU:s miljöministrar kommer under måndagens möte att diskutera om unionen ska förlänga Kyotoprotokollet eller inte. Om två år upphör protokollet som i dag reglerar de globala utsläppen av växthusgaser. För många av medlemsländerna, framförallt många östeuropeiska, finns det starka incitament att förlänga det. Dessa länder har ännu inte fyllt sin kvot av utsläpp som de fick då Kyotoprotokollet utarbetades 1997 och började gälla 2005. Även Sverige vill förlänga protokollets giltighet.
– Vi vill från svensk sida att EU ska förklara sig berett till en andra åtagandeperiod, säger Andreas Carlgren.
Under måndagens möte kommer den omstridda frågan om markskydd att tas upp. Frågan handlar om på vilken nivå EU:s jordyta ska skyddas. Markskyddet ska motverka problem som erosion, jordskred
och föroreningar. Redan under det portugisiska ordförandeskapet debatterades frågan utan att någon överenskommelse kunde nås. Också tjeckerna försökte under första halvåret 2009 utan att lyckas. Medlemsländerna är oense huruvida markskyddet ska regleras på EU-nivå eller på nationell nivå. Det är fem länder som motsätter sig förslaget och vill behålla markfrågan på nationell nivå. Andra frågor som tas upp är biologisk mångfald och utsläpp av koldioxid hos lätta nyttofordon.