Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Irlands centralbank, Bank of Ireland, i Dublin.

Irland misslyckades att få ner räntan

14 mars 2011 | Ville inte höja sin bolagsskatt

På eurotoppmötet i Bryssel som avslutades på lördagen lyckades Irland inte förhandla ner räntan på sina räddningsmiljarder, något Grekland dock lyckades med.

Irlands nye premiärminister Enda Kenny åkte till Bryssel för sitt första EU-toppmöte med ett uppdrag: få ner räntan på de 750 miljarder kronor landet lånat av euroländerna. Men det blev tvärstopp. En förbättring av lånevillkoren skulle endast medges om Irland ville gå med på att förändra sin låga bolagsskatt, men det kunde Kenny inte göra. Frankrikes president Nicolas Sarkozy ska ha varit den tuffaste EU-ledaren i diskussionerna, men även Tysklands Angela Merkel valde den hårda linjen.

– Vi kan bara erbjuda något sådant om vi får någonting i utbyte, sade Merkel framåt småtimmarna efter mötet.

Därför åkte Kenny hem med vetskapen om att frågan dyker upp igen på nästa toppmöte den 24-25 mars. Irish Times skriver i en kommentar att pressen på Kenna kommer att öka fram till dess. De nya stresstesterna som EU genomför kan komma att visa ett rekapitaliseringsbehov hos de irländska bankerna och då blir en sänkning av räntan med en procentenhet än viktigare, skriver tidningen.

Däremot fick Grekland räntan sänkt med en procentenhet på det lån som landet fick förra året samt återbetalningstiden förlängd med tre år. Men framgången var dyrköpt. Grekland tillkännagav samtidigt att man ska sälja ut statliga fastigheter till ett värde av 440 miljarder kronor så snabbt som möjligt.

Europakten, som arbetades fram efter att det kontroversiella tysk-franska förslaget skrotats, antogs och euroländerna måste inom ett år ta beslut om strukturreformer gällande lönebildning, pensionssystem, budgetkonsolidering, bolagsskatter, bankkrisfonder samt arbetskraftens rörlighet. Men av de tyskfranska sanktionerna för de länder som inte drar sitt strå till eurostacken finns inget kvar.

Sverige och andra icke-euroländer kommer att kunna ansluta sig till pakten om de vill. På finansdepartementet har man ännu inte hunnit ta ställning till pakten.

– Vi har ju varit kritiska över hur man har tagit fram pakten, eftersom Sverige inte har fått vara med och bestämma hur den ska se ut. Men man får ju skilja på tillkomsten och innehållet. Det finns många bra förslag i den, säger Peter Holmgren, ämnesråd på finansdepartementet.

Mer fakta

Christian Wohlert
Europaportalens korrespondent i Bryssel
Skicka epost
wohlert
Christian Wohlert
Europaportalens korrespondent i Bryssel
Skicka epost
wohlert

Kommentera gärna nedan. I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s och, med deras kommentarsregler, erbjuder Europaportalen möjligheten för läsare att kommentera publicerat material. Observera att du är juridiskt ansvarig för alla kommentarer skrivna av dig.

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Mer fakta

Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret