På söndagskvällen sköt euroländernas finansministrar på sitt beslut om att betala ut 12 miljarder euro till Grekland i juli. Först vill man se till att Grekland beslutar genomföra nya nedskärningar och privatiseringar. Men efter måndagens möte ville varken Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker eller EU-kommissionen tala om ett uppskjutet beslut.
– I går tog vi ett politiskt beslut om att betala ut den femte delen av Greklands lånepaket, sade Jean-Claude Juncker.
Till det lade han att det enda som återstår är att det grekiska parlamentet dels godkänner den nya regeringen, dels antar nya åtstramningar på tiotals miljarder euro, i en omröstning på tisdag. I samma veva som att den nya regeringen – förhoppningsvis – är på plats kommer ett team från EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden till Grekland för att se till så att låntagarna befinner sig på samma våglängd vad gäller takten i nedskärningarna och privatiseringarna.
I slutet av veckan ska en överenskommelse vara påskriven, därefter ska den baxas igenom det grekiska parlamentet i slutet av månaden, och den 3 juli återsamlas finansministrarna för att försegla överenskommelsen. Får Grekland inga pengar då är sagan all.
– Jag har sagt det förr och säger det igen. Det finns inget annat val än åtstramning. Grekland kommer att göra vad Grekland måste göra, sade Jean-Claude Juncker.
I Aten gick demonstrationerna mot den Papandreou-ledda regeringen ned på lågvarv. Men attackerna från oppositionen fortsatte och ledaren för partiet Ny Demokrati, Antonis Samaras, krävde att Papandreou avgår och att åtstramningsprogrammet omförhandlas. Utan en partiöverskridande konsensus om de digra neddragningarna blir omröstningen i parlamentet på tisdag kväll en nagelbitare. Sveriges finansminister Anders Borg (M) ser dock bara ett möjligt scenario framför sig.
– Erfarenheten från ett mycket stort antal sådana här program är att det aldrig blir några omförhandlingar. Det kan inte finnas något annat alternativ än att grekerna fullföljer det här så långt det över huvud taget är möjligt, sade Anders Borg efter dagens möte.
Ekonomikommissionär Olli Rehn erkände att han kunde se en både en ”spartrötthet” på gatorna i Aten och en ”stödtrötthet” i flera europeiska länder.
– Vad vi behöver vid det här avgörande läget är beslutsamt fredsbyggande och uthållighet i reformarbetet, sade Olli Rehn.
Oron över Greklands och eurons framtid har också tvingat fram en extrainsatt telefonkonferens mellan G7-länderna där Juncker ska försöka förklara för världens övriga superekonomier vad det lilla öriket måste genomgå för att få marknaderna lugna.
En del i det är att privata investerare inte tvingas att satsa sina pengar i Grekland utan kan göra så på frivillig basis. Varför enskilda medborgare måste se sina löner och pensioner sänkas med en femtedel men inte banker och finansinstitut visste Juncker.
– Skulle de tvingas att gå in med pengar skulle situationen kunna falla helt ur kontroll, sade Juncker, med full kontroll, till synes, över läget.






















































kl 17:50
Trötthet är farligt och får inte ignoreras (vilket de kommar att göra och vi kommer se kravaller i många länder framöver)
kl 21:15
Verkligheten kommer ikapp oss. Grekland och Portugal får betala ett högt pris när EU och Euro-sammarbetet inte lämgre kan skydda deras ekonomi från konkurensen från länder utanför EU. I en allt mer global ekonomi kommer även vi i väst att behöva anpassa oss. Även vi i Sverige kommer behöva anpassa oss till nya förutsättningar, men förhoppningsvis inte lika drastiskt som Grekland.
kl 16:24
Helt klart måste grekerna ta sitt förnuft till fånga och bita i det sura äpplet. För att EMU-samarbetet ska framledes kunna fungera som en demokratisk och fredsupphållande enhet så behövs såväl åtstramning i den offentliga ekonomin som att bankerna ser över sin låneverksamhet och rekapitalisering.
kl 16:24
Helt klart måste grekerna ta sitt förnuft till fånga och bita i det sura äpplet. För att EMU-samarbetet ska framledes kunna fungera som en demokratisk och fredsupphållande enhet så behövs såväl åtstramning i den offentliga ekonomin som att bankerna ser över sin låneverksamhet och rekapitalisering.