Kritiskt EU-toppmöte

Mötet som ska ända alla möten. Så är det sagt. Angela Merkel kom till Bryssel med nästan hela tyska förbundsdagen i ryggen. Frankrikes Nicolas Sarkozy har bokat in en tv-tid ikväll för att hålla tal inför nationen.

Stommarna i det krispaket som ska förhandlas fram är:

1. Förstärka krisfonden EFSF. Nu förfogar den över 440 miljarder euro. Men vissa kräver att denna summa fördubblas eller till och med fyrdubblas.
2. En nedskrivning av den grekiska skulden. De tidigare 21 procenten som EU-ledarna kom överens om i juli räcker inte till. De siffror som nämns är en skuldavskrivning på 50-60 procent. Vissa bedömare tvivlar på att detta räcker.
3. Om skuldavskrivningen går igenom måste de banker som lånar ut pengar till Grekland få mer kapital för att inte gå omkull. Dessa pengar ska komma dels från aktieägarna, dels från skattebetalarna. En lösning som också diskuteras är att EFSF ska kunna hjälpa att rekapitalisera bankerna.

Många rapporter om hur läget ser ut strömmar in. Bland annat verkar förhandlingarna om den grekiska skuldavskrivningen inte gå i land. Fler källor meddelar att de europeiska bankerna kommer bli tvungna höja sitt eget kapital till 9 procent fram till nästa halvårsskifte. Med andra ord fylla på reserverna så att de kan klara en eventuell nedskrivning av Greklands skuld. Enligt beräkningar kommer prislappen för detta att hamna runt 108 miljarder euro.

Som förste man till mötet kom eurogruppens ledare Jean-Claude Juncker.

– Vi kommer kanske inte kunna få ned minsta detalj på pappret, men den huvudsakliga riktningen måste spikas i kväll, sade han till reportrar på plats.

Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt talade i liknande ordalag och menade att EU-ledarna har höjt tempot.

– Vi är mycket tydligt på väg, men alla delar är inte färdiga, sade han.

Några exakta siffror ville han inte spekulera i utan hänvisade till eurozonens möte senare under kvällen.

Reinfeldt menade att Sverige är här för att föra fram argumenten hur man arbetar med att kapitalisera banker.

– Vi har en svensk bankakutlösning som vi anser har prövats i skarpt läge och fungerat väl. Den har gjort att vi inte skickar notan för bankerna till väljarna, den pusselbiten saknas i den europeiska konstruktionen för att lösa skuldkriser, menade Reinfeldt.