Sverige stödjer grekisk skuldnedskrivning

På onsdagens EU-toppmöte och efterföljande euromöte förväntas medlemsstaterna besluta om en skuldnedskrivning för Grekland på upp till 50 procent. Det meddelande statsminister Fredrik Reinfeldt i samband med överläggningar i riksdagens EU-nämnd på tisdagen.

— Vi är nu i ett läge där Grekland inte klarar av situationen själva, det är nog allas bedömning. Attityden att detta får grekerna klara själva är liktydigt med att kasta ut dem i statsbankrutt och då blir det en okontrollerad skuldhantering. Vi har lärt oss att inte låta banker falla fritt då ska vi rimligen inte låta länder falla fritt heller, sade Reinfeldt till riksdagens EU-nämndsledamöter. Ledamöter som med undantag av reservationer till förmån för transaktionsskatt och skärpta klimatmål inte gjorde så mycket väsen av sig. Som vanligt blev EU-nämndens möte med statsministern en one man show.

I första hand ska den grekiska skuldkrisen lösas inom eurogruppen och Internationella valutafonden, IMF. Något direkt ekonomisk stöd eller lån från svensk sida till Grekland är inte aktuellt - men heller inte uteslutet.
— Vårt besked än så länge är att vi inte förutser något svensk deltagande, sade Reinfeldt.

Vad regeringen främst vill bidra med är goda svenska råd för hur man bäst tar sig sig ur en bankkris: ge ut statligt bankstöd mot  bankaktier och sälj dem med god förtjänst när krisen är över. Så slipper skattebetalarna stå för notan.

Det har i Europa spekulerats i vad Tyskland vill med en fördragsändring. Stadsministern fick en direkt fråga om det av Miljöpartiets Ulf Holm. Reinfeldt sade att Tyskland vill göra en fördragsförändring av mindre karaktär som behöver godkännas av alla medlemsstater men som enbart skulle gälla  euroländerna. Syftet  är att länder som varaktigt och trots varningar inte följer stabilitets- och tillväxtpakten ska kunna föras till EU-domstol för att tvingas att följa pakten. Frågan om fördragsändring ska utredas till toppmötet i december.

— Med den tyngd och kraft som tyskarna drivit förslaget så måste det tas på fullt allvar, sade Fredrik Reinfeldt. Han betonade på nytt att Sverige ser en fördragsändring som något som kommer längst ner på listan över lämpliga krisåtgärder.

På pressträffen efter EU-nämndsmötet sade Reinfeldt på en fråga från Europaportalen att Sverige haft viss framgång i försöken att hålla ihop samtliga 27 EU-länder och inte låta de 17 euroländerna ta över beslutsfattandet i ekonomiska frågor som berör alla EU-länder.
— Jag tycker att vi har fått respekt för att de gånger som eurozonens sjutton ledare vill träffas så ska det föregås av att det Europeiska rådet { EU-toppmöte, red anm.} träffas.

Har det nu blivit en ny standard: att EU27 ska träffas före EU17?
– Det kan man nog beskriva det som, sade Reinfeldt.