Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning

Kreditvärderarnas dom faller tung över Europa

BRYSSEL 29 november 2011 | Frankrike och 87 banker varnas

Nedgradering hotar europeiska banker samtidigt som den italienska räntan skenar. Det är ovälkomna nyheter för euroländernas finansministrar som träffas i kväll.

De senaste mörka molnen över euroländerna kommer från kreditvärdarnas hot om nedgraderingar av länders och bankers kreditbetyg. Moody’s, en av de tre tongivande kreditvärderingsinstituten, menade i en rapport på söndagen att flera icke namngivna euroländer riskerar att få sina kreditbetyg sänkta.

På tisdagen varnade samma institut för att det kan bli aktuellt att sänka betygen för 87 banker i 15 av EU-länderna. Det är inte bara banker i de värsta krisekonomierna utan även österrikiska och franska banker får en varning av Moody’s. I Sverige är det Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken som riskerar att få sina kreditbetyg nedgraderade, rapporterar finska public service-kanalen YLE.

I dag försökte Italien sälja statsobligationer för åtta miljarder euro, men lyckades bara få in 7,5 miljarder. Räntan för landets tioåriga statsobligationer steg vi försäljningen till 7,56 procent – den högsta räntan sedan Italien införde euron.

Standard & Poor’s, ett annat kreditvärderingsinstitut, har hotat att sänka det franska toppbetyget inom en tiodagarsperiod.

En nedgradering av ett lands kreditbetyg signalerar till investerare att det är mindre säkert att köpa statsobligationer av det landet.

Enligt ett dokument som nyhetsbyrån Reuters tagit del av är riktlinjerna för krisfonden EFSF klara att klubbas genom av euroländernas finansministrar under mötet. EFSF ska förstärkas genom att privata och offentliga investerare lockas att placera kapital i krisfonden under de kommande veckorna. Den väntas vara driftklar i januari. Hur stor krisfonden blir är ännu inte klart, men den tros bli mindre än de 1000 miljarder euro som tidigare förutspåtts.

Den sjätte delutbetalningen på åtta miljarder euro till Grekland förväntas också fastställas efter att den trilskande grekiske ledaren för konservativa Ny demokrati, Antonis Samaras, i onsdag förra veckan till slut gick med på att skriva under det skriftliga löfte som EU och Internationella valutafonder, IMF, krävt för att krislånen ska utbetalas.

Irland, det exempel som euroländerna lyfter fram för att visa på lyckad hantering av krisen, förväntas också få ett delbelopp i sitt krislån utbetalat. Den irländske finansministern, Michael Noonan, varnade i förra veckan att landet kan tvingas att be EU och IMF om att lätta på kraven de ställer på det utblottade landet.

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
Annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret