S ger regeringen en EU-chans

Efter många turer kom i veckan regeringen och Socialdemokraterna överens att ställa fyra krav för svensk medverkan i finanspakten. En pakt som ska strama upp medlemsländernas finans- och budgetpolitik, återfå markandens förtroende och bana väg ut ur krisen.

– Vi har haft mycket konstruktiva samtal med Socialdemokraterna och är mycket nöjda med de gemensamma villkor som vi har kommit fram till, sade Katarina Areskoug Mascarenhas, statssekreterare och regeringens Brysselförhandlare, som på EU-nämndens fredagsmöte agerade ersättare till en magsjuk Fredrik Reinfeldt.

Den stora frågan är om Sverige kan få inflytande på pakten utan att behöva följa dess beslut. Att pakten inte medför några rättsliga förpliktelser för Sverige. Enligt det senaste utkastet är det bara de länder som lovar att binda sig till pakten som får delta på minst ett möte med euroländerna per år.  Om detta inte förändras kan Sverige inte vara med. Här får de svenska förhandlarna möta en tydligt fransk ovilja att släppa in länder utan euro på eurotoppmöten.

– På toppmötet kommer vi från svensk sidan driva frågan om ytterligare inflytande, lovade Katarina Areskoug Mascarenhas, som direkt efter nämndmötet flög ner till Bryssel för fortsatta förhandlingar under fredagen.

En som inte alls var nöjd med att Socialdemokraterna och regeringen samlas kring en möjlig svensk paktanslutning var vänsterledare Jonas Sjöstedt. Han sköt bland annat in sig på skrivningarna om att respektera den roll som arbetsmarknadens parter har i varje land, som han ansåg inte gav tillräckligt skydd mot eventuella framtida påbud från EU.

– Jag menar att regeringen lurat Socialdemokraterna och fått dem att köpa oerhört svaga skrivningar om arbetsrätten. Det är som om att de inte förstått innebörden av olika saker, sade Sjöstedt till Europaportalen.

Marie Granlund (S), vice ordförande i EU-nämnden, delade inte Sjöstedts farhågor som arbetsrätten.

– Det är bra att man fått in denna passus. Avtalet tar egentligen inte upp den här typen av frågor. Men nu har vi hängslen och livrem och tycker det är bra att det nämns.

Det är fortfarande oklart huruvida icke-euroländerna Tjeckien och Polen kommer ansluta sig till finanspakten. Knäckfrågan även här är om de får delta i eurogruppens möten utan att förbinda sig till paktens budgetregler.

Alla euroländer förväntas gå med. Men beroende på hur finanspaktens utformning slutligen ser ut kan det bli exempelvis folkomröstningar i Irland och Tjeckien innan de kan skriva under. Länder som inte går med nu kan vid ett senare tillfälle välja att ansluta sig. Det enda land som i dagsläget definitivt sagt nej är Storbritannien.
 
Troligtvis kommer EU-ledarna även att diskutera den alltmer allvarliga ekonomiska situationen i Grekland. Ännu har landets regering inte lyckats komma överens med de privata investerarna även om man är närmare en uppgörelse i dag än för en vecka sedan. Den grekiska regeringen ska troligtvis presentera en ny åtstramingsplan för att kunna ta få ett nytt krislån

Även Portugal er ut att behöva ett nytt stort krislån. Att låna pengar på det vanliga sättet, på kapitalmarknaden, är i dagsläget ohållbart dyrt för Portugal. Räntan landet måste betala nådde i veckan rekordhöga 14,6 procent för tioåriga statsobligationer. Larmklockan för tidigare krislån har gått vid sju procent

Tyskland, Frankrike och Italien har nyligen kommit med ett förslag om en tillväxtfond. De vill att outnyttjade pengar från EU:s regional- och jordbruksstöd ska stoppas in en pott som sedan kan användas till tillväxtfrämjande projekt i unionen.

Under toppmötet ska också uppgörelsen om EU:s permanenta krisfond ESM skrivas under av EU-ledarna.

Samtidigt som toppmötet äger rum går belgiska löntagare ut i generalstrejk i protest mot nedskärningarna som landets regering nyligen genomfört.