Europeiska banker behöver biljoner

Än är den ekonomiska krisen i Europa inte över. I en färsk undersökning har två forskare räknat fram att bankerna i euroländerna har ett kapitalunderskott på motsvarande 4,5 till 6,8 biljoner kronor. Det visar en studie av de två ekonomerna Viral Acharya och Sascha Steffen som undersökt 109 av euroländernas största banker.

Studien pekar ut banker i Cypern, Frankrike och Belgien som extra känsliga för kriser på finansmarknaden.

Medlemsländernas finansministrar enades innan jul om en bankfond som ska användas för att hjälpa vacklande finansinstitut i de länder som ingår i EU:s bankunion. Den ska finansieras av en avgift som bankerna måste betala in under en tioårsperiod. När fonden har nått sin fulla kapacitet finns där motsvarande 500 miljarder kronor. Men forskarna menar att detta inte kommer räcka vid en framtida global finanskris.

”Våra resultat tyder på att denna fond inte kommer vara tillräcklig under en svår finansiell kris”, skriver de i studien.

Vid en global finanskris som varade i ett halvår skulle euroländernas banker behöva drygt fem biljoner kronor för att inte gå omkull. Värst skulle en sådan kris slå mot Cypern och Frankrike där bankerna skulle behöva drygt tolv procent av ländernas bruttonationalprodukt.

Under året genomför Europeiska centralbanken, ECB, en översyn av 128 storbanker i medlemsländerna.  Det är i samband med detta som de två ekonomerna undersökt de 109 bankerna vars uppgifter de fick tillgång till. Om de 19 banker som inte delade med sig av sina uppgifter räknats med skulle behovet bli ännu högre.

Den pågående ECB-översynen handlar dels om en riskbedömning av bankerna och kvaliteten på deras tillgångar, dels om att utföra stresstester på dem. De 128 storbankerna utgör runt 85 procent av banksystemet i eurozonen.

Forskarna oroar sig för att de euroländerna som har de mest kritiska bankerna kommer att försöka påverka ECB:s översyn.

”Detta ställer de svåra frågan huruvida [ECB:s översyn] slutligen kommer att leva upp till förväntningarna och återställa förtroendet och trovärdigheten för ECB som gemensam övervakningsmyndighet”, skriver Viral Acharya och Sascha Steffen.

Resultaten från ECB:s stresstester väntas i november. Testerna ger en signal om hur väl förberedda Europas banker är på en eventuell framtida kris.