Jobbmöjligheter med amerikanskt handelsavtal tonas ned

EU-parlamentet höll på tisdagen den första stora utfrågningen om hur det kommande frihandelsavtalet med USA, TTIP, kan påverka den europeiska arbetsmarknaden.

– Det finns stora förhoppningar om ett handelsavtal mellan EU och USA. Men det finns också stor oro, inledde EU-parlamentariker Marita Ulvskog (S), tillfällig ordförande i sysselsättningsutskottet, som pekade på frågor som miljön, fackliga rättigheter och utvecklingen på arbetsmarknaden.

– Vår uppgift som EU-parlamentariker, eftersom vi har så stort inflytande över detta avtal, är att försöka gå till botten med vad som faktiskt skulle kunna ske, sade Ulvskog som bjudit in en rad experter och företrädare för att diskutera frågan.

Några EU-parlamentariker ifrågasatte huruvida det kommer bli fler jobb och efterfrågade ytterligare studier på avtalets möjliga sysselsättningskonsekvenser.

Ignacio García Bercero, EU-kommissionens chefsförhandlare, menade att det är svårt att förutse exakt hur många jobbtillfällen som kan skapas men att runt fem miljoner EU-medborgare i dag har arbeten som är beroende av handel med USA.

– Hur många [jobb som kan skapas] kan uppriktigt sagt ingen säga i detta tidsskede, sade García Bercero.

Europafackets Tom Jenkins lyfte fram att flera studier visar på att antalet jobb kommer öka, medan en annan studie pekar på motsatsen.

– Vi säger inte att vi kommer förlora [jobb] men vi är inte övertygade att det kommer att bli fler. Oavsett kommer det att försvinna jobb, sade Tom Jenkins som efterlyste en tillräckligt omfattande EU-mekanism för att ta hand om dem som blir utkonkurrerade från sina jobb.

En annan viktig fråga är löntagares rättigheter. En rad EU-parlamentariker oroades för att de kommer att försämras i och med att USA har mycket svagare arbetsrätt än de flesta europeiska länder.

–  I inga fall är vi redo att kompromissa om skydd för sociala rättigheter, miljön och hälsa, sade chefsförhandlare García Bercero som tillade att USA i många tidigare handelsavtal haft med kapitel om miljöskydd och sociala skydd.

USA har dock till skillnad från EU-länderna bara ratificerat två av ILO:s åtta kärnkonventioner om arbetstagares grundläggande rättigheter.

– Det har alltid varit mycket viktigt för oss att i alla handelsavtal ha mycket starka referenser till ILO, sade Ignacio García Bercero och pekade på det redan färdigförhandlade handelsavtalet med Kanada, Ceta, som inleds med ett tydliggörande att oavsett om man ratificerat en ILO-konvention eller inte måste man se till att det finns nationella regler i linje med dessa.

Conny Reuter, som via organisationen Solidar företrädde civilsamhället, pekade på att den största jobbskapande sektorn i dag är inte är tillverkningsindustrin utan hälso- och sjukvården.

– De största arbetsgivarna i Tyskland är Caritas och Diakonie, det är inte Volkswagen. Därför är vi oroade för detta avtal för vi vill inte att tjänstebestämmelser undermineras, sade Reuter.

Men Ignacio García Bercero men slog fast att det ”finns inga som helst hot mot offentliga tjänster” i och med avtalet.

Europafackets Tom Jenkins efterfrågade skrivningar i avtalet så att brott mot arbetsrätten ska kunna bestraffas, något som USA och Kanada redan kan göra.

– USA och Kanada har en fördel gentemot EU, de har en konkret sanktionsmekanism. Vi anser att detta måste introduceras i TTIP, sade Tom Jenkins.

Även chefen för arbetsgivarorganisationen Business Europes internationella avdelning, Luisa Santos, förespråkade att regler kring miljö- och arbetsrätt skrivs in i avtalet med USA.

– Frihandelsavtal bör innehålla kapitel om miljö och arbetsrätt. Men å andra sidan får dessa bestämmelser inte vara förtäckt protektionism, sade Luisa Santos.