EPF: Kvinnors och hbtq-personers rättigheter hotas i Europa

– Vi trodde att demokratiska framsteg var oundvikliga men på 2000-talet har det dykt upp en motrörelse mot detta, säger Neil Datta.

Han jobbar för EPF, ett förbund av partiöverskridande arbetsgrupper inom olika parlament i Europa, bland annat EU-parlamentet, som jobbar för sexuell och reproduktiv hälsa. Och EPF har under de senaste sju-åtta åren sett en tillbakagång för såväl kvinnors som hbtq-personers rättigheter.

– Jag tycker att det är väldigt oroväckande och jag tror inte att vi har förstått hur allvarlig situationen är. Och inom EU är vi dåligt utrustade för denna nedåtgående spiral för demokratin, säger Neil Datta.

Istanbulkonvention och attack på kvinnorättsorganisationer

Exemplen som Neil Datta pekar på är flera och utspridda. Ett är mobiliseringen mot att länder skulle ansluta sig till Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen, som ledde till att bland annat Bulgarien och Slovakien vägrade ratificiera den. På samma sätt kampanjar spanska högerpopulitiska Vox nu för att avskaffa lagen om mäns våld mot kvinnor.

– Jag har följt denna rörelse länge och det förvånade mig ändå att de gav sig på könsbaserat våld.

Andra exempel på den ultrakonservativa våg Neil Datta beskriver är att de ger sig på finansiering av organisationer som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa eller för kvinnors rättigheter. Human Rights Watch har till exempel rapporterat om hur kvinnorättsorganisationer i Polen har fått kraftigt minskade anslag sedan konservativa Lag och rättvisa kom till makten. Och i Ungern är regeringens attacker mot George Soros person och hans Open Society Foundation kopplade till att organisationen arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa.

Exempel finns också på protester mot hbtq-personers rättigheter såsom folkomröstningen som hölls för Rumänien om att skriva in i grundlagen att äktenskap bara kan omfatta en man och en kvinna, samt de massiva protesterna i Frankrike 2012–2014 mot att homosexuella skulle få gifta sig och adoptera.

Vänder sig mot genusideologi

En röd tråd mellan dessa till synes helt olika frågor är ett motstånd mot det som kallas för en ”genusideologi”. Och Neil Datta menar att det är fel att se dessa som separerade nationella frågor. Bakom nationella initiativ – såsom den polska regeringens lagförslag förra året om att ytterligare skärpa landets redan restriktiva abortlagstiftning – finns en internationell rörelse som står upp för ”traditionella värderingar” och på olika sätt propagerar för en tillbakagång för kvinnors och hbtq-personers rättigheter.

Denna rörelse utgörs enligt Neil Datta av tre samverkande aktörer: religiösa grupper, högerextrema och populister. Och den utgörs av flera internationella organisationer såsom World Congress of Families, som i mars har sitt möte italienska Verona inbjudna av högerpopulistiska Legas partiledare – Matteo Salvini, eller Agenda Europe som organiserar ett hundratal organisationer i Europa och finns i cirka 30 länder.

Neil Datta menar dock att dessa frågor inte bara rör kvinnors och hbtq-personers rättigheter utan hör samman med en större vision om samhället – en där statens roll minskar medan religiösa institutioners betydelse ökar.

Federley träffar polska hbtq-rörelser

Flera av de svenska EU-parlamentarikerna instämmer i den bild som EPF tecknar och är också engagerade i frågan. Fredrick Federley (C) är i veckan i Polen för att träffa hbtq-organisationer som engagerar sig i att motarbeta regeringspartiet Lag och rättvisa. Han menar att EU-parlamentariker kan ha en viktig roll i att stävja denna ultrakonservativa våg.

– Dels genom att vara på plats och ge fysiskt och moraliskt stöd så att man lyfter de här frågorna. Och sedan påtala att EU är en union av värderingar. Bryter man mot dem så kan det få konsekvenser, till exempel att man kan förlora rösträtten i rådet. Detta är en av anledningarna till att parlamentet valde att inleda ett artikel-7-förfarande mot Ungern.