EU-medborgarnas okända rättigheter ska bli kända

BRYSSEL 12 november 2019

EU:s rättighetsstadga är för okänd anser kommissionen som spånar på en plan för att popularisera den tio år gamla stadgan.

I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft för tio år sedan gjorde även EU:s rättighetsstadga det. Stadgan täcker en rad medborgeriga fri- och rättigheter som EU måste ta hänsyn till när unionen tar beslut och lagstiftar.

Men efter tio år har den inte lyckats göra sig ett namn hos invånarna, enligt EU-kommissionen. Endast en av tio tillfrågade i en EU-omfattande undersökning kände till vad rättighetsstadgan är.

– Alltför få européer känner till sina rättigheter. Alltför många känner att de bara finns på papper och inte tillämpas i verklighet. Vi har skyldighet att åtgärda detta, sade EU:s rättighetskommissionär Věra Jourová under en konferens på tisdagen.

Hon pekade på att få vet när och hur stadgan gäller och vart de ska vända sig när de har ett klagomål, se faktaruta.

Syftet med tisdagens konferens är att samla in medlemsländernas, intresseorganisationers och andra aktörers syn på hur stadgan kan bli mer välkänd. Någon gång under nästa år ska en strategi presenteras om hur det ska gå till i praktiken.

– En huvudmål med den nya strategin är att stärka stödet för dem vars rättigheter har kränkts, sade Jourová.

Mer fakta

EU:s rättighetsstadga

EU:s rättighetsstadga, eller Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som den egentligen heter, är sedan 2009 inskriven i EU-fördraget. Den samlar de personliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som invånarna i EU har när det gäller EU-lagstiftning.

Den kompletterar nationella lagar om grundläggande fri- och rättigheter och Europakonventionen men omfattar även ”nyare” områden som miljöskydd, dataskydd och god förvaltning.

Stadgan gäller allt som EU-institutionerna gör och frågor i medlemsländerna som direkt rör EU-lagstiftning. Det sistnämnda kan handla om när EU-lag genomförs i ett medlemsland, när en nationell myndighet tillämpar EU-lagar eller när en nationell domstol tolkar EU-lag. Områden som ligger utanför EU:s kompetensområde omfattas inte. Stadgan utvidgar inte heller EU:s makt eller befogenheter.

Stadgan innehåller 54 artiklar om vilka fri- och rättigheter EU-medborgare har fördelat på sju områden där den sista klargör stadgans tillämpningsområde och hur den ska tolkas. Se detaljerad beskrivning av alla artiklar i stadgan.

Så klagar man

Om en person anser att dess grundläggande rättigheter har kränkts bör den i första hand vända sig den relevanta myndigheten i det land där kränkningen skedde. I Sverige kan det ske hos exempelvis Diskrimineringsombudsmannen.

Nationella domstolar i medlemsländerna spelar en central roll när det gäller att värna de grundläggande rättigheterna i EU.

Om rättigheter har kränkts av ett EU-land eller en EU-institution kan man vända sig till följande:

Europaparlamentets utskott för framställningar dit man kan framföra klagomål som gäller frågor som EU ansvarar för eller som är av EU-intresse.

Europeiska ombudsmannen har hand om klagomål som gäller dålig förvaltning av ett EU-organ. Dock omfattas inte EU-domstolen då den utövar sina domstolsfunktioner.

EU-kommissionen hanterar fall när ett medlemsland inte följer EU-lagstiftning.

Vid överträdelser mot EU:s rättighetsstadga kan talan väckas vid EU-domstolen i Luxemburg. Det kan ske antingen indirekt via en nationell domstol som kan besluta att överlämna ärendet till EU-domstolen, eller direkt till EU-domstolens tribunal om ett beslut från en EU-institution har påverkat dig direkt och personligen.

Europadomstolen, som inte är en EU-institution, hanterar påstådda brott mot Europakonventionen. Individer kan vända sig direkt hit först när alla nationella möjligheter är uttömda. I vissa undantagsfall, som när ens klagomål helt uppenbart inte kan vinnas nationellt, kan man få sitt fall prövat direkt i Europadomstolen i Strasbourg.

Ämnen i artikeln

Fri- och rättigheter Věra Jourová

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund

Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.

Tipslåda

CAPTCHA